Author

det hållbara livet

Browsing

Det pratas mer klimat än nånsin och ändå är det inte tillräckligt.

FNs klimatpanel IPCC släppte för ett par veckor sedan sin senaste rapport som fokuserade på skillnaderna mellan att hålla oss under 1,5 graders och 2 graders uppvärmning av Jordens medeltemperatur. Sammanfattningsvis är skillnaden ENORM! Man ska ha med sig att rapporten sammanfattar vad alla forskare kan hålla med om, alltså, det finns många som tycker att läget är mycket mera akut än vad som beskrivs i rapporten. Johan Rockström – professor i miljövetenskap & känd profil i klimatdebatten – menar att nyckeln för att överhuvudtaget ha en ynka chans att stanna vid 1,5 grader är att senast 2020 böja våra utsläppskurvor av växthusgaser nedåt. 

Med tanke på att det är mindre än två år till dess (beroende på om man räknar början eller slutet av 2020….) så känner jag att ALLA initiativ behövs för att vi ska nå dit. Jag har själv  koldioxidbantat mycket och har samlat mina erfarenheter och kunskaper i min e-kurs “7 steg till ditt hållbara & klimatsmarta drömliv” som kan hjälpa en att nå en mer hållbar livsstil (mer info om den i ett senare inlägg) . Men jag känner att jag vill göra mer för att få fler att haka på den härliga och alldeles nödvändiga vägen till ett klimatsmartare liv, så jag hoppas att du vill hänga med på min senaste idé och utmaning:

#2020Klimatutmaningen #2020ClimateChallenge

Utmaningen handlar helt enkelt om att så mycket som möjligt minska ditt klimatavtryck fram till 2020 och posta vad du gör under hastaggen #2020Klimatutmaningen och/eller #2020ClimateChallenge. Allt för att sprida idéer om vad man kan göra och inspirera andra att göra samma sak. Det kan handla om allt från att du väljer en vegoburgare istf en klassisk nötköttsburgare till att du tar cykeln till jobbet en dag i veckan istf bilen, men det kan också handla om att delta i Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet eller att skriva brev till politiker för att sätta press på dem i klimatfrågan. Egentligen allt som handlar hur vi kan nå målet att senast 2020 minska våra utsläpp och på vägen dit visa varandra att vi är många som fortfarande tror att det är möjligt.

Jag hoppas verkligen du vill vara med och bli en del av lösningen på klimatkrisen – DU behövs!

 

Efter sommarens torka, mina egna små odlingsförsök och insikten om att jag måste få/ta mig tid att laga och experimentera i köket för det ger mig så mycket på många plan, så har jag ännu mer än tidigare funderat på hållbar mat – vad är det egentligen för mig? 

När mitt avsomnade miljöintresse från uppväxten fick ett brutalt uppvaknande för några år sedan så var  det klimatet och våra utsläpp av växthusgaser som jag koncentrerade mig på att banta ner i min livsstil. Det kändes helt enkelt mest brännande för mig. Inte är frågan mindre brännande idag men mitt fokus har breddats i takt med att mitt medvetande växt om hur klimatpåverkande olika delar i mitt liv är och med att jag klimatbantat väldigt mycket. Den resan förde automatiskt med sig kunskap om vad jag ser som roten till alla problem vi ser med miljö och klimat, dvs i korthet att vi människor tycker oss vara on top of the world och kan använda jorden och dess resurser lite hur vi vill – bara för att vi kan. Istället för att se att vi bara är EN del av hela den här magiska fantastiska världen och där vi egentligen inte har mer rätt att finnas och vara  här än snytbaggen, korallreven, sjukt irriterande myggor eller Ångermanälven. 

Men hur kommer maten in i det här då? Jag lyssnade i förra veckan på ett seminarium om Mat, klimat och hälsa., arrangerat av KF Stockholm.  Där talade bland annat Johan Rockström och han sa det så bra, att maten är det som skär över i princip alla de planetära gränserna som vi måste hålla oss inom. Och så är det verkligen. Det finns enorma problem med det storskaliga, massproducerande, jordutarmande sätt att fixa mat vi till stor del håller på med idag – förlorad biologisk mångfald, skogsskövling, övergödning, förlust av kväve och fosfor etc. Kan vi hitta andra sätt att producera mat och nära oss själva så är chanserna väsentligt större att vi kan lösa de här problemen.

Jag tänker så här;

  • vi behöver HÖJA medvetenheten om hur mat produceras – både de dåliga exemplen som ger de problem nämnda ovan, men minst lika viktigt är att se de GODA exemplen som också finns –  så att vi börjar värdera BRA mat högre.  Jag skulle vilja ordinera alla att odla någonting från frö till färdig-morot/gurka/vad man nu vill odla. Tiden och omsorgen man kan behöva lägga ner borde göra alla väldigt ödmjuk inför det som krävts för att moroten nu kan ligga på tallriken och att det är inget man bara glufsar i sig hälften och sen slänger resten. Respekt åt både moroten och den som odlat den anbefalles! Om man har möjlighet att dessutom besöka en lantgård där man månar om djur och natur och lyssna till det jobb som lagts ned för att både de och vi ska ha mat på tallriken så vore det väldigt värdefullt.
  • det är bra att få kunskap om hur klimatbelastande olika livsmedel är, att t.ex nötkött orsakar mer än 10 gånger så höga utsläpp av växthusgaser som t.ex kyckling eller 90 gånger högre än linser, och att försöka fördela sin kost så att det ryms på en “One planet plate” (WWFs definition av  vad vi kan äta så att det ryms inom planetens gränser). 
  • vi behöver nyansera bilden av kossorna som klimatbovar enkom. Skulle vi istället för det konventionella jordbruket istället satsa på ekologiskt kretsloppsjordbruk så behövs en viss del betande idisslande kossor. De kan beta på marker som inte kan användas för odling och det foder som behöver odlas (vall) är sådant som binder kol och bygger upp jorden.   Vi kan alltså fortsätta äta nötkött men välja svenskt, helst ekologiskt naturbeteskött och göra det till den lyxprodukt det är (kombinerat med One planet plate så man lär sig äta lagom mycket). Betande djur är också viktigt för att hålla betesmarkerna öppna vilket i sin tur gynnar den biologiska mångfalden.
  • en viktig del i  en hållbar kost, anser jag, är att försöka äta efter säsong och så närproducerat det går. Det betyder att vi kanske inte kan eller bör äta färska jordgubbar året runt, dricka mandelmjölk från USA eller mängder av chilensk avokado fastän det är så GRYMT gott och nyttigt. Vi behöver lära oss om våra egna superfoods (varför plockar inte fler människor bär?! en stor gåta för mig…) och inspireras av “stjärnkockar” som lagar fantastisk mat av typ mossa och granskott och andra råvaror man knappt visste gick att äta. Det finns t.ex mängder av vilda växter som är ätliga men som väldigt få känner till (mig själv inkluderat). Att äta närproducerat är f.ö  inte nåt nationalistiskt trams om att svenskt absolut är bäst, för mig handlar det om att vi behöver bli mer resilienta om (när!) krisen kommer, dvs om matimporten skulle strypas ska vi inte stå utan mat och helt ovetande om hur vi kan skaffa oss den själva.
  • som en förlängning av att äta närproducerat så är en hållbar kost inte densamma för någon boendes i nordligaste Norrland som  den som bor på Österlen. När odlingsåret är väsentligt kortare och det är färre grödor som funkar att odla så säger det sig självt att tallriken förmodligen kommer se olika ut och ändå vara hållbar.((Jag har en projektdröm om att utforska just det här – att under ett år strikt äta säsongsanpassat, närproducerat (inom en viss radie), helst ekologiskt och sen dokumentera allt. Skulle vilja ha med fyra regioner från norr till söder och sen jämföra – vilka utmaningar finns? Vad funkar i söder men inte i norr? Hur funkar det om man har matallergier? Hur mår man? Etc etc…. Idén är lite för kul för att jag ska kunna släppa den, får se framöver vad som händer med den 🙂 )
  • i den bästa av världar är all mat hållbar – god, näringsrik, snäll mot kroppen och planeten. Det ska inte behöva vara ett aktivt val för mig som innebär timmar av läsande på innan jag ens stoppat nåt i munnen, eller att det upplevs så komplicerat att matglädjen försvinner och jag hellre stoppar handen i ostkrokspåsen. Hur når vi dit?

Vad är hållbar mat för dig? 

PS: Här kan du läsa lite mer om ekologiskt kretsloppsjordbruk DS

Idag välkomnar jag min käre man Joar som ska gästblogga om att spara på ett hållbart sätt till barn!

Många sparar undan en slant till sina barn. Hur kan man göra det på ett hållbart sätt, få bra avkastning och minska risken genom en mindre exponering mot fossilindustrin?

Lite bakgrund varför spara hållbart lönar sig först. Det finns en teoretisk gräns för mängden CO2 utsläpp som får ske för innan jordens medeltemperatur ökar över tvågradersgränsen. Samtidigt finns det många stora energibolag inom den fossila industrin som är värderade utifrån sina lager av kol och olja – de här lagren som inte kan släppas ut om vi skall klara temperaturgränsen. Det innebär att bolagens värdering påverkas negativt när deras fossilenergilager nedvärderas. Det är alltså inte bara för att undvika att gynna den här typen av bolag som man ska hålla sig borta från innehav av dessa oljedoftande aktier, utan även för att säkra sin avkastning och minska sin risk.

Det här har uppmärksammats av institutionella investerare (ex pensionsförvaltare och försäkringsbolag)i över 10 år och aktivt praktiserats av fler och fler professionella investerare de senaste åren. Här finns en risk att många passiva privatpersoner världen över kommer sitta med dåliga aktier i sina globala indexfonder*.

Energibolag är en stor sektor globalt och en indexfond skall spegla olika sektorer utifrån deras storlek. Sparar man i en global indexfond innehåller den alltså aktier i energibolag vars verksamhet bygger på de fossila energislagen kol och olja. Det innebär kort att en global indexfond ger upphov till flera gånger högre CO2-utsläpp per investerad krona än t.ex. en svensk indexfond då den svenska börsen endast har ett fåtal fossilindustriaktier. En miljon kronor i en svensk indexfond ger upphov till ungefär samma CO2-avtryck som en svensk i snitt, ca 10 ton. Var man har sina pensionspengar eller sparade medel till sig själv och sina barn har alltså en indirekt effekt på CO2 utsläppen.

Hur skall man då bäst ta hänsyn till detta när man sparar till sina barn? Jag har listat några saker att tänka på:

  • Sparandet till barnen är till sin natur långsiktigt och kanske inte något som man vill ägna så mycket tid åt. Då passar sig därför någon form av sparande i passiva indexfonder bra. Då sparhorisonten är lång är det också viktigt att ta hänsyn till långsiktiga trender och skeenden, som detta med fossila innehav beskrivet ovan.  Att spara hållbart gynnar därför inte bara miljön utan också den egna plånboken, eller i detta fall barnens. Jag går här inte in på fördelen med indexfonder framför aktiva fonder, men kort kan sägas att det är mycket svårt för en förvaltare att på sikt slå index. En viktig orsak till detta är avgiften i fonden, här bör fonder med låg avgift väljas.
  • För att skapa en bra avvägning mellan svenska och globala aktier så är mitt förslag att man väljer en global indexfond och en svensk. Möjligen kan man sedan ”krydda” med en indexfond inriktad på utvecklingsländer samt en branschspecifik fond som är inriktad mot företag som gynnas av och bidrar till klimatomställningen (t.ex. vindkraft, vattenrening, solkraft, hållbar energilagring, återvinning).
  • För att minska risken att man köper när det är dyrt så är det bra att göra regelbundna köp, förslagsvis en gång per månad.
  • För att få indexfonderna mer hållbara behöver man sedan välja en indexfond som är justerad på något sätt, alltså att fonden väljer bort och väljer till bolag baserat på enkla kriterier. Detta gör det också något svårare nu att välja fond, det går inte längre att bara sortera på avkastning och avgift bland indexfonderna utan även hållbarheten skall tas i beaktande. När jag tidigare drev sajten ”Spara hållbart” betygsatte vi alla svenskregistrerade fonder med avseende på hållbarhet. Tyvärr finns ingen sådan oberoende sajt idag och därför blir det lite svårare att välja ut de 2-4 fyra fonderna som jag föreslår att man skall ha.

Just att på ett enkelt sätt filtrera fram den bra hållbara fonderna är som sagt lite komplicerat i dagsläget men det finns några verktyg att använda:

  • De stora bankerna är av Fair Finance Guide-rankade vilket ger en indikation på hur väl bankerna som helhet presterar inom hållbarhet, men behöver inte betyda något för enstaka fonder. Det finns också flera fristående fondbolag som har bra fonder.
  • Svanen-märkningen är en annat verktyg men har inte fått så stor spridning (alla bra fonder har inte heller valt att Svanen-märka sig).
  • En tredje aktör som numera börjat förstå behovet och syftet med miljömärkning är Morningstar. De har mer eller mindre alla fonder i sin databas och har sedan några år en översiktlig miljömärkning i form av jordglober. Bra är att Morningstar nyligen även infört både CO2 riskexponering samt hållbarhetsranking (ESG). Tyvärr verkar det inte gå att använda denna data som sorteringsverktyg dock så det krävs lite tålamod för att få fram informationen. Det går i nuläget inte att göra jämförelser mellan olika typer av fonder utan man måste först välja en fond och sen kan man se hur hållbar den är.  Det här måste bli bättre och enklare för oss sparare!

Summa summarum: mitt förslag är att ni börjar att se hur er bank ligger till i ranking samt om ni är nöjda väljer ut en justerad svensk och global indexfond. Titta sedan hur dessa klarar sig mot andra vad gäller avkastning och hållbarhet i Morningstars sök fonder verktyg. Jag vill egentligen undvika att rekommendera då förutsättningarna ändras, men fondbolag som historiskt jobbat hårt med hållbarhet är bland annat SPP och Robur, även Handelsbanken har en del bra hållbarhetsfonder.

* En fond är en samling aktier eller värdepapper där privatpersoner kan köpa andelar. De blir då indirekt ägare till dessa aktier. En indexfond är en fond som är passiv och idealt innehåller alla aktier på den marknad den är tänkt att spegla. Indexfonden ska följa utvecklingen på den specifika marknaden (t.ex OMX Stockholm).

Jag har haft ett långt och skönt sommarlov med i princip noll interaktion på sociala medier. Bestämde mig över midsommar och loggade då ut. Det kan vara Årets Bästa Beslut 2018, hittills. Kan skriva ett eget inlägg om det senare men nu är det andra frågor som brinner. Brinner är ju precis vad våra skogar har gjort denna heta sommar. Katastrof för många skogsägare och lantbrukare. Det enda positiva är att klimatfrågan tycks ha stigit på dagordningen, både hos gemene man och hos våra röstfiskande politiker. Det är val i Sverige om drygt en vecka; jag personligen känner en blandning av, sjukt stor frustration över att politikerna tycks mer intresserade av att vinna billiga poäng i debatter än att försöka komma överens om lösningar, och ett tilltagande tvivel till att de beslutsfattare som verkligen skulle kunna göra skillnad faktiskt har förstått hur illa det står till med Moder Jord och brådskan till omställning.

Det här gör mig ännu mer fast i min övertygelse att omställningen till ett hållbart sätt att leva börjar hos Dig och Mig. Jag kan inte längre lyssna på argument som “det spelar ingen roll vad jag/min familj/vi i Sverige gör, kolla på min granne/de i USA/Kina vad de orsakar” eller “det måste vara superenkelt att göra hållbara val, annars orkar man ju inte” eller “det kan inte ligga på individen att göra rätt, det är politiker och beslutsfattare som måste fixa det här”. Varje argument har en poäng men är också ett effektivt sätt att gömma sig och slippa ta ansvar. Jo, för jag tycker på allvar att varje människa har ett ansvar inför våra barn, att göra sitt allra bästa för att ta hand om den här enda planeten vi har. Ansvaret är sen olika stort beroende på t.ex demografiska, ekonomiska och geografiska förutsättningar men att läsa på om “miljöfrågan” (citationstecken då frågan är enormt stor med 1 milj frågor i sig….), kritiskt granska sin egen livsstil och utforska hur man kan leva mer hållbart det är vi väldigt många som klarar av. Skulle vi dessutom gå ihop och stötta varann på olika sätt i omställningen är jag övertygad om att vi kan åstadkomma stordåd.

Om du fortfarande inte är övertygad kanske nedan fem skäl kan få dig på bättre och grönare tankar:

  1. Fortsätter du att leva över dina tillgångar bidrar du till att dina barn och barnbarn kommer att växa upp med sämre förutsättningar än du själv haft. Paris-avtalet från 2015 stipulerar att vi ska hålla oss under 2 graders genomsnittlig temperaturökning och helst max 1,5 grader. Professor Kevin Anderson har räknat ut att för att det målet överhuvudtaget ska vara möjligt har Sverige som land en koldioxidbudget från nu och för all evighet på 300 – 600 milj ton CO2. Det låter mycket men vi orsakar idag  50 milj CO2/år (beroende på hur man räknar, kan också vara högre). Alltså , vi har 6-12 år på oss innan vår budget är slut om vi fortsätter leva som nu. Vi behöver istället från nu minska våra utsläpp med 10-15%/år för att kunna uppfylla vårt åtagande i Paris-avtalet. Och när inte våra beslutsfattare tar de nödvändiga besluten  för detta så behöver du och jag göra det. Om du bryr dig om dina barns framtid.
  2. Din ohållbara konsumtion av resor, prylar, kläder, mat förstör förutsättningen för liv på jorden. Vi svenskar lever som om vi hade drygt FYRA jordklot. Den 28/3 i år hade vi gjort av med de förnybara resurser jorden ger oss. Vi tillhör de 10 värsta länderna i världen med vårt enorma ekologiska fotavtryck. Alla dina resor och allt du köper tär på jordens resurser och bidrar inte bara till stora utsläpp utan också nedbrytning av den biologiska mångfalden, försurning och förplastning av haven, avskogning m.m. Forskning visar att vi befinner oss i den sjätte massutrotningen  – nästan hälften av alla landlevande djur har förlorat 80 procent av sin spridning de senaste hundra åren och miljardtals populationer av däggdjur, fåglar, reptiler och groddjur har försvunnit från olika platser runt om i världen, och det är människans konsumtion som ligger bakom. Vår civilisation är beroende av växter, djur och mikroorganismer som ger oss viktiga ekosystemtjänster så som pollinering, skydd och mat från havet och bibehållet klimat som går att leva i.  Billig oxfilé/ny t-shirt/ny väska nu eller möjlighet att överhuvudtaget kunna producera mat i framtiden?
  3. Om inte du tycker att “miljöfrågan” är viktig så kommer heller inte politiker och andra beslutsfattare att göra det. Money talks & votes talk. Genom att rösta på partier och politiker som på allvar bryr sig om miljö och klimat och har förstått brådskan i den omställning som måste till, och genom att endast köpa från företag och producenter som sätter miljö och hållbarhet i centrum, då visar du att frågan är viktig. Annars kommer det kortsiktiga tänk och fokus på snabba vinster  som råder i vårt samhälle alltid prioritera annat.
  4. Det finns ingen grön teknik eller gröna innovationer som kommer att rädda klimatet. Att lyfta fram nya s.k gröna innovationer och grön teknologi som Lösningen på klimatkrisen är förmodligen det mest populära, helst bland politiker och ekomodernister (ung. de som hävdar att tillväxt och hållbar utveckling är förenlig). Det kan vara förnybar energi, elfordon, biobränsle till flyget,fånga in och lagra koldioxid etc. Men tyvärr. I bästa fall är teknikerna, som t.ex vind – och solkraft, beprövade och klara att rullas ut vilket också sker i hög takt så andelen förnybar energi har ökat. Dock så ökar också vår totala efterfrågan på energi så mängden fossil energi är fortfarande inte i närheten av sjunka, som den skulle behöva göra.  Vi har alltså bara lagt till energikällor, vi har inte tagit bort de fossila och vi har inte ändrat i vår energislukande livsstil.  Biobränsle till flyget är också frekvent förekommande lösning från vissa håll, problemet är bara att om vi fortsätter att öka vårt flygande som vi gör nu kommer biobränslet bara att räcka till att kompensera för ökningen. I värsta fall pratar man om tekniska lösningar som finns som prototyp men åratal från att kunna rullas ut storskaligt. Det INGEN vill säga är att det som främst krävs är en drastisk minskning av vårt klimatavtryck. Det kan ju – Gud förbjude – betyda ändringar i vår bekväma och tillväxtdrivande livsstil.
  5. Agerar du nu för ett hållbarare liv för dig och andra blir du en förebild och någon att se upp till. Jag är övertygad om att framtidens dom från våra barn kommer bli hård mot dem som visste men inte gjorde något. Väljer du att på allvar försöka ändra i din livsstil nu så kommer du i alla fall kunna säga – “jag gjorde mitt bästa”.
  6. Bonuspunkt: De enda biverkningarna du riskerar i ett klimatsmartare liv är mindre oro, bättre samvete, mer tid, pengar och livsenergi över. Vad väntar du på?

PS: I höst kör jag en pilotomgång av min e-kurs “7 steg mot ditt klimatsmarta & hållbara drömliv”. Kommentera nedan om du är intresserad av att veta mer! DS

Min kära vän Sara, Ångermanlandsjänta som jag från början men sen halva livet boende i Paris, gjorde i somras resan som jag vill göra snart (fast åt andra hållet och med Solna som start).  Hon reste Paris – Ö-vik med tåg, kirrade barn och väskor själv och var hur nöjd som helst – “Bästa resan ever!”. Läs och inspireras av hennes reseberättelse nedan!

Paris-Örnsköldsvik på räls

Jag har bott i Paris i snart tjugo år, men har aldrig slutat att tänka på Örnsköldsvik som hemma. Jag har flugit fram och tillbaka fler gånger än jag kan räkna och den vanan har börjat skava i takt med att jag blivit medveten om hur tungt flyget väger i mitt ekologiska fotavtryck. Att avstå dessa resor är inget alternativ: jag vill att mina tre barn ska känna sig lika hemma hos mormor och morfar i Sverige som hos farmor och farfar i Frankrike och att de ska kunna prata svenska.

Så i år gjorde jag slag i saken: tåg hela vägen! Sedan flera år har jag nästan enbart åkt tåg mellan Örnsköldsvik och Stockholm, en nätt liten resa på drygt fem timmar. Med tiden har det börjat kännas som att man redan är hemma när man kliver på tåget norrut. Att sjunka ner i en skön tågfåtölj efter att ha trängts i trånga flygplanssäten är en fröjd, särskilt när man i sin hand har en kopp nyköpt ångande kaffe som man kan få påfylld precis när man vill.

Tack vare supersidan seat61.com och allmän inspiration från Facebook-gruppen Tågsemester så bokade jag biljetterna utan några egentliga svårigheter. Seat61 ger all tänkbar info om olika rutter och om hur man bokar och Tågsemester ger inte bara aktuell information men också inspiration och pepp.

Jag reste med mina två yngsta, 7 och 8 år. Storebror hade annat för sig första delen av sommarlovet och kom upp en knapp månad senare efter att ha bilat samma sträcka, med pappa som chaufför, hunden i bakluckan och campinggrejer i takboxen. Fyra dagar tog den resan, vår 2-dagarstripp kändes helt plötsligt ännu ett snäpp smidigare!

Vår resplan: 47 timmar och 56 minuter, ca 470€ för 1 vuxen och 2 barn.

Måndag kväll 17.55 Paris Gare de l’Est – 20.25 Karlsruhe (122€)

Natt 23.04 Karlsruhe – 7.51 Hamburg (63€)

Tisdag 9.28 Hamburg – 14.26 Köpenhamn €60€]

15.23 Köpenhamn – 20.38 Stockholm Södra, 21.00 Stockholm Södra 21.03 Stockholm C (523 SEK)

Natt Hotell nära Stockholm C (1100 SEK inkl frukost)

Onsdag 12.22 Stockholm C – 17.51 Örnsköldsvik C (751 SEK)

Nu är även min minsting ganska stor vilket gör att samtliga barn uppfyller de högt uppskattade resekriterierna ”bär sin egen väska”, ”kommer när man ropar” samt ”fixar toalettbesök på egen hand”. Att åka tåg hela vägen kändes därmed mest som ett ganska spännande äventyr. Men helt lugn i kroppen var jag inte när det var dags att ta pendeln in till Paris i god tid till tåget mot södra Tyskland och Karlsruhe närmare bestämt.

Nervositeten eller vad jag ska kalla den satt i hela kvällen, förstärkt av att vi blev stående en dryg timme då ett tåg framför oss fått problem. Men att ha en och en halv i stället för två och en halvtimme på en mindre tågstation rätt sent på kvällen visade sig ju vara helt perfekt för att hinna med en glass, ta en titt på stationen utifrån gatan och klara av toabesök och tandborstning inför natten.

Jag önskar att jag hade kunnat rapportera om de tyska liggvagnarna, men måste nöja mig med att meddela att det faktiskt går nästan alldeles utmärkt att åka nattåg med sittplatsbiljett. Jag var helt enkelt för sent ute för att kunna boka sovplatser för tre och antagligen hade jag också fått bättre priser om jag varit ute i god tid. Tack vare seat61.com kunde jag dock ta reda på även sittplatserna var i kupéform på dessa tåg, alltså med dörr mot korridoren. Sittplatserna är i form av tre säten i färdriktningen i ett stycke, som en säng och samma sak mittemot. Är man bara två i kupén går det alltså ligga skönt raklång på varsin sida och låtsas att man sover i en riktig säng i en riktig sovkupé. I vår kupé satt dock ett ungt par på platserna vid fönstret när vi steg på och vi installerade oss så gott vi kunde på de fyra platserna vi hade till vårt förfogande. Barnen somnade rätt fint, tack vare uppblåsbara kuddar kring nacken och en tunn sjal som täcke. Jag sov i cykler om 45 minuter och vaknade helt alert varje gång. Mitt i natten lämnade det unga paret kupén med allt sitt pick och pack och vi kunde lägga oss raklånga och sov sen skönt fram till morgonen.

Förväntansfulla tågsemestrare i Hamburg

Framme i Hamburg började vi med att uppsöka toaletten. Den trevliga damen visade oss direkt till den extremt rymliga handikapptoaletten så att vi alla skulle få plats. Uppfräschade tog vi sedan en sväng utomhus för att beundra stationen och samtidigt spana in möjliga frukostställen. Vi valde till sist det lilla caféet alldeles invid spåren där man kunde få den mest chokladhaltiga frukosten. Barnen hade fullt upp med att jämföra sina sockerbomber och jag njöt min stora kaffe och glodde på folk: en salig blandning av pendlare och turister och de enda som köade var de som ville ha sitt kaffe på ett visst ställe.

Sen var det dags att ta tåget mot Köpenhamn. Detta hade vi längtat efter, för denna sträcka inbegriper även en båttur. I Puttgarden kör tåget ombord på färjan, resenärerna ombeds gå upp på däck och resan kan sedan avnjutas som det passar: bar, restaurang, taxfreeshop eller på däck, eller varför inte lite av varje, överfarten tar cirka 45 minuter. Framme i Rödby fortsätter tåget upp mot Köpenhamn. På Hovedbanegården vimlade det av servicepersonal och vi fick tips om att ta ett tidigare tåg än det vi bokat och någon biljettkontroll minns jag inte. Däremot passkontroll mellan Sverige och Danmark. Vi bytte tåg i Malmö och fortsatte sen upp mot Stockholm, i sakta mak. Viss försening uppstod och på grund av allmänt byggstrul i Stockholm, kom vi fram till Stockholm C först efter 21.30. En oväntad bonus var att promenaden mot hotellet blev väldigt trevlig tack vare fotbolls-VM: vi följde matchen Frankrike-Belgien genom att stanna lite vid barer och restauranger med storskärm och hann se de sista fem minuterna inne på vårt hotellrum där tre alldeles ljuvliga sängar väntade, och Frankrike vann!

Vissa tågresor kommer med havsutsikt

Den sena timmen till trots tvingade jag samtliga att duscha innan läggning och sen sov vi som små grisar, utan väckarklocka. För här hade jag varit både klok och förutseende och inte bokat något effektivt morgontåg. Nej, dusch, sovmorgon och hotellfrukost kändes helt rätt efter drygt 24 timmars resa.

Onsdagsförmiddagen förflöt i lugn och ro och innefattade en promenad till Kungsträdgården och en timme på Rum för barn på Kulturhuset. Att sen stiga på tåget som skulle ta oss till Örnsköldsvik kändes som att kliva på lokalbussen hem från skolan, men bekvämare.

Resan tillbaka till Paris begås med bil och jag har ingen aning om när vi kan tänkas komma fram och i vilket skick, men anar att jag i alla fall stundtals kommer att drömma om friheten och rörligheten på tåget.

Varför tåget slår flyget, utöver de uppenbara miljöskälen: noll köer (ajöss incheckning och säkerhetskontroll!), sköna fåtöljer utan säkerhetsbälten, möjlighet till toalettbesök och cafébesök i princip när man vill. En extra bonus är att man får koll på geografin och bättre känsla för avstånd.

Jag gillar att baka och försöker utöka den sockerfria och nyttigare repertoaren, det är alltid väldigt kul fast mottagandet här hemma är inte alltid vad jag önskar. Det här browniereceptet  går dock hem hos de flesta här hemma och fattas bara så många fina och goda ingredienser som den innehåller. Känns som en veritabel nyttighetsbomb men framförallt är den GOD!

Det här behöver du för en kaka på ca 20 små bitar.

8 färska dadlar

3 dl svarta bönor

3 msk kakao

2 msk kokosolja

1 tsk bakpulver

1 tsk vaniljpulver

1 msk agavesirap (eller annan sötning, funkar också utan)

Sen kan man t.ex strö över flingsalt; eller blanda i kardemumma och kanel om man gå åt kryddigare hållet; eller lite chilipeppar om man har den dragningen. Men funkar också helt som den är, med god chokladsmak!

  1. Sätt ugnen på 175 grader
  2. Mixa dadlar och svarta bönor i mixer.
  3. Lägg i övriga ingredienser och mixa mer. “Det ser ut som bajs”, sa vår treåring. Ja, då vet ni ungefär hur den ska se ut  : ) 
  4. Smeta ut på bakplåtsklädd plåt eller mindre ugnsform. Jag brukar ha min ca 2 cm tjock men vill man ha tjockare/kladdigare kaka är det bara att helt enkelt trycka ihop den och då få färre men tjockare bitar.
  5. Grädda mitt i ugnen i 30 min.
  6. Ta ut och låt svalna och skär sen hur stora bitar du vill ha
  7. Kan ätas som den är, men även bär, grädde, glass funkar till.
  8. Njut!

I den här högsommarvärmen som fortfarande råder hos oss så har jag fått en ny faiblesse – iskaffe! Inget jag brukar göra eller köpa men sen jag kom på det här tricket så blir det ofta ett glas i eftermiddagsvärmen.

Förutom att det är väldigt gott så är jag så nöjd med att den tar tillvara på kaffeslattar som annars skulle slängts och den går supersnabbt att fixa till.

  1. Du fryser helt enkelt in slattar från perkulator eller vad nu nu använder för kaffemanick, i en isbricka. 
  2. När de fryst till is, tar du ut så många kaffekuber du vill (för mig beror mängden på hur trött jag är….) lägger i ett glas och så häller du upp valfri mängd havredryck eller vad du vill blanda ut med.  Sen ligger kaffe-isen där och smälter, det går ganska snabbt i den här värmen… KLART!
  3. . Njut!

Ett enkelt och vansinnigt gott recept på fläderblomssaft. Voilà!

Ca 60 klasar fläderblommor

2 l vatten

2 kg socker

Saft av 6 citroner + citronhalvorna

Gör så här:

1. Lägg blommorna i en tillräckligt stor kastrull för att rymma alla ingredienser

2. Koka upp vatten och socker till en simmig lag. Under uppkoket, pressa ut citronsaften.

3. Häll citronsaft i lagen och häll sen hela sockerlagen över blommorna. Tryck ned citronhalvorna i lagen så många det ryms.

4. Ställ kallt i fyra dagar. Sila sen bort blommor i sil el silduk.

5. Njut!

Jag fryser ned det vi inte kommer dricka de kommande 4-5 dagarna och tar fram allteftersom. Grymt gott även i januari 😀

Gillar verkligen jättejättemycket att göra egna hudvårdsprodukter. Hyfsat snabbt och enkelt och det känns så bra att veta precis vad jag smörjer in mig eller barnen med. Och så kan man leka fram så sjukt goda doftkombinationer.

Idag var det dags att fylla på förrådet av body butter. Har gjort det här några gånger förut men verkar ha glömt att lägga ut receptet. Så här kommer det (det är proportionerna mellan fasta o flytande oljor/smör som är det viktiga, inte själva grammen):

60g sheasmör

60g kokosolja

60g kakaosmör

60g mandelolja

Ca 30 droppar eteriska oljor (den här gången hade jag 10 droppar pepparmintsolja, 8 droppar geranium, 8 droppar lavendelolja)

Ett par droppar naturlig E-vitamin (för längre hållbarhet)

1. Lägg alla fyra oljor i en rostfri bunke och smält allt i ett vattenbad tills alla klumpar är borta.

2. Ta av bunken från vattenbadet och låt svalna några minuter.

3. Droppa i valfria dofter av eteriska oljor om du vill ha doft, annars skippa det.

4. Droppa i E-vitamin och rör om, ställ sedan kallt. Jag ställer i frysen en trekvart ungefär. Det viktiga är att oljeblandningen ska ha börjat stelna men ändå vara mjuk fortfarande.

5. Ta ut och vispa med elvisp i ca 10 min. Det är lite som att vispa maräng, det ska bli vitt och rätt fluffigt.

6. Ställ i kylen en kvart cirkus så smöret får sätta sig mer.

7. Skeda upp på väl rengjorda burkar.

8. Njut själv eller ge bort som fin present!

Förra året publicerades en studie från Lunds universitet som fick en hel del publicitet med rubriker i stil med “Vill du rädda klimatet – avstå barn”. Eftersom vi fick vårt tredje barn förra året så kände jag mig lite träffad, för jag är villig att avstå mycket för att rädda klimatet men jag har nog aldrig ens övervägt att avstå barn. Där går min gräns. Nåväl. Jag har inte läst hela rapporten men förstått att man jämfört en rad olika åtgärder man kan göra för att minska sitt klimatavtryck. Varför att avstå (ett till) barn scorar så högt är för att man räknar på den ” kumulativa effekten för nuvarande och framtida ättlingar baserat på ”andel släktskap” för ättlingar och nuvarande utsläppsnivåer, för alla utsläpp producerade under ättlingarnas livstid, delat på den förväntade livslängden för vardera föräldern“.  På lättare svenska, man väger in att ens barn förmodligen också kommer att få barn, som i sin tur kommer att få barn osv. Förutom att avstå barn så var de tre andra mest avgörande  delarna att äta en växtbaserad kost, avstå transatlantisk flygresa samt leva bilfritt. Där ligger jag bättre till 🙂

Jag slogs redan vid vårt första barn över mängden avfall (blöjor, våtservetter) en liten bebis genererar, och så alla inköp som vagn, babyskydd, kläder, leksaker på det. Jag blir lite lätt illamående över det faktiskt, som TUR ÄR så finns det en hel del man kan göra för att hålla nere barnens klimatavtryck och jag tänkte samla en del tips i två #veckanshållbara.

  1. Köp begagnat! Utbudet av second hand skiljer sig såklart åt beroende var man bor men jag skulle rekommendera att alltid kolla Blocket, Tradera , lokala köp/sälj-grupper på Facebook och fysiska second hand-butiker för att hitta bebis – och barn prylar. Särskilt för bebiskläder och -attiraljer så finns det fantastiskt mycket som är i princip som nytt eftersom bebisarna sällarna nöter ut sina kläder och prylar. Sälj eller skänk sedan vidare allt ni inte kommer fortsätta använda så att det fortsätter finnas i omlopp och minskar behovet för andra att köpa nytt.
  2. Minska användningen av engångsprodukter! Engångsblöjorna är såklart det som tar mest plats, behövs mest av och dessutom är dyrast i inköp. I Sverige slänger vi ca 414 miljoner engångsblöjor per år! Per barn så går det ca 6000 blöjor per barn (o-3år) vilket genererar ca ett TON i avfall. Lägger man dessutom till kostnaden för blöjor på 1o tusentals kronor så känns det som tillräckligt med incitament att överväga alternativet TYGBLÖJAN. Det är så mycket enklare än vad jag trodde innan! Vi började med tygisar till barn No2 och nu med No 3 så är det självklart att fortsätta. Tygblöjorna håller jättelänge och betingar i många fall ett fortsatt högt värde på andrahandsmarknaden om man vill sälja vidare (alt köper “fel” modell och behöver byta). Vi är inte rabiata utan blandar med engångsblöjor på natten och om vi inte hunnit med att tvätta. En svensk studie från 2004 visar att tygblöjan är det klart bästa alternativet ur miljösynpunkt, givet att man tvättar fulla maskiner och hängtorkar blöjan. Våtservetter och engångsservetter man blöter själv är också något det kan gå väldigt mycket av om man lägger sig till med den vanan. Använd istället torklappar i tyg som du sen tvättar (tillsammans med tygblöjorna!). Man kan köpa nya torklappar och/eller så kan man ta gamla handdukar och lakan och klippa torklappar av. Har man en symaskin så man snabbt sick-sacka runt så håller de ännu längre. Det bästa är att de här torklapparna i tyg kan leva vidare sen som t.ex ersättare för hushållspapper i köket eller som städhanddukar.

Det bästa med ovanstående punkter, förutom den stora tillfredsställelsen att veta att man inte bidrar till avfallsberget, är att det också är bättre för plånboken och för barnets hud. Älskar vinna-vinna-grejer!

I nästa inlägg kommer fler hållbara tips för hur du kan minska dina barns klimatavtryck.

Har du fler bra tips som skriv gärna nedan!