Category

Barn

Category
In #veckanshållbara

#veckanshållbara 18 – minska dina barns klimatavtryck del 2 (eller Hur kan du spara hållbart till dina barn?)

Inga kommentarer

Idag välkomnar jag min käre man Joar som ska gästblogga om att spara på ett hållbart sätt till barn!

Många sparar undan en slant till sina barn. Hur kan man göra det på ett hållbart sätt, få bra avkastning och minska risken genom en mindre exponering mot fossilindustrin?

Lite bakgrund varför spara hållbart lönar sig först. Det finns en teoretisk gräns för mängden CO2 utsläpp som får ske för innan jordens medeltemperatur ökar över tvågradersgränsen. Samtidigt finns det många stora energibolag inom den fossila industrin som är värderade utifrån sina lager av kol och olja – de här lagren som inte kan släppas ut om vi skall klara temperaturgränsen. Det innebär att bolagens värdering påverkas negativt när deras fossilenergilager nedvärderas. Det är alltså inte bara för att undvika att gynna den här typen av bolag som man ska hålla sig borta från innehav av dessa oljedoftande aktier, utan även för att säkra sin avkastning och minska sin risk.

Det här har uppmärksammats av institutionella investerare (ex pensionsförvaltare och försäkringsbolag)i över 10 år och aktivt praktiserats av fler och fler professionella investerare de senaste åren. Här finns en risk att många passiva privatpersoner världen över kommer sitta med dåliga aktier i sina globala indexfonder*.

Energibolag är en stor sektor globalt och en indexfond skall spegla olika sektorer utifrån deras storlek. Sparar man i en global indexfond innehåller den alltså aktier i energibolag vars verksamhet bygger på de fossila energislagen kol och olja. Det innebär kort att en global indexfond ger upphov till flera gånger högre CO2-utsläpp per investerad krona än t.ex. en svensk indexfond då den svenska börsen endast har ett fåtal fossilindustriaktier. En miljon kronor i en svensk indexfond ger upphov till ungefär samma CO2-avtryck som en svensk i snitt, ca 10 ton. Var man har sina pensionspengar eller sparade medel till sig själv och sina barn har alltså en indirekt effekt på CO2 utsläppen.

Hur skall man då bäst ta hänsyn till detta när man sparar till sina barn? Jag har listat några saker att tänka på:

  • Sparandet till barnen är till sin natur långsiktigt och kanske inte något som man vill ägna så mycket tid åt. Då passar sig därför någon form av sparande i passiva indexfonder bra. Då sparhorisonten är lång är det också viktigt att ta hänsyn till långsiktiga trender och skeenden, som detta med fossila innehav beskrivet ovan.  Att spara hållbart gynnar därför inte bara miljön utan också den egna plånboken, eller i detta fall barnens. Jag går här inte in på fördelen med indexfonder framför aktiva fonder, men kort kan sägas att det är mycket svårt för en förvaltare att på sikt slå index. En viktig orsak till detta är avgiften i fonden, här bör fonder med låg avgift väljas.
  • För att skapa en bra avvägning mellan svenska och globala aktier så är mitt förslag att man väljer en global indexfond och en svensk. Möjligen kan man sedan ”krydda” med en indexfond inriktad på utvecklingsländer samt en branschspecifik fond som är inriktad mot företag som gynnas av och bidrar till klimatomställningen (t.ex. vindkraft, vattenrening, solkraft, hållbar energilagring, återvinning).
  • För att minska risken att man köper när det är dyrt så är det bra att göra regelbundna köp, förslagsvis en gång per månad.
  • För att få indexfonderna mer hållbara behöver man sedan välja en indexfond som är justerad på något sätt, alltså att fonden väljer bort och väljer till bolag baserat på enkla kriterier. Detta gör det också något svårare nu att välja fond, det går inte längre att bara sortera på avkastning och avgift bland indexfonderna utan även hållbarheten skall tas i beaktande. När jag tidigare drev sajten ”Spara hållbart” betygsatte vi alla svenskregistrerade fonder med avseende på hållbarhet. Tyvärr finns ingen sådan oberoende sajt idag och därför blir det lite svårare att välja ut de 2-4 fyra fonderna som jag föreslår att man skall ha.

Just att på ett enkelt sätt filtrera fram den bra hållbara fonderna är som sagt lite komplicerat i dagsläget men det finns några verktyg att använda:

  • De stora bankerna är av Fair Finance Guide-rankade vilket ger en indikation på hur väl bankerna som helhet presterar inom hållbarhet, men behöver inte betyda något för enstaka fonder. Det finns också flera fristående fondbolag som har bra fonder.
  • Svanen-märkningen är en annat verktyg men har inte fått så stor spridning (alla bra fonder har inte heller valt att Svanen-märka sig).
  • En tredje aktör som numera börjat förstå behovet och syftet med miljömärkning är Morningstar. De har mer eller mindre alla fonder i sin databas och har sedan några år en översiktlig miljömärkning i form av jordglober. Bra är att Morningstar nyligen även infört både CO2 riskexponering samt hållbarhetsranking (ESG). Tyvärr verkar det inte gå att använda denna data som sorteringsverktyg dock så det krävs lite tålamod för att få fram informationen. Det går i nuläget inte att göra jämförelser mellan olika typer av fonder utan man måste först välja en fond och sen kan man se hur hållbar den är.  Det här måste bli bättre och enklare för oss sparare!

Summa summarum: mitt förslag är att ni börjar att se hur er bank ligger till i ranking samt om ni är nöjda väljer ut en justerad svensk och global indexfond. Titta sedan hur dessa klarar sig mot andra vad gäller avkastning och hållbarhet i Morningstars sök fonder verktyg. Jag vill egentligen undvika att rekommendera då förutsättningarna ändras, men fondbolag som historiskt jobbat hårt med hållbarhet är bland annat SPP och Robur, även Handelsbanken har en del bra hållbarhetsfonder.

* En fond är en samling aktier eller värdepapper där privatpersoner kan köpa andelar. De blir då indirekt ägare till dessa aktier. En indexfond är en fond som är passiv och idealt innehåller alla aktier på den marknad den är tänkt att spegla. Indexfonden ska följa utvecklingen på den specifika marknaden (t.ex OMX Stockholm).

by
Keep Reading
In #veckanshållbara

#veckanshållbara 18 – minska dina barns klimatavtryck del 1

Inga kommentarer

Förra året publicerades en studie från Lunds universitet som fick en hel del publicitet med rubriker i stil med “Vill du rädda klimatet – avstå barn”. Eftersom vi fick vårt tredje barn förra året så kände jag mig lite träffad, för jag är villig att avstå mycket för att rädda klimatet men jag har nog aldrig ens övervägt att avstå barn. Där går min gräns. Nåväl. Jag har inte läst hela rapporten men förstått att man jämfört en rad olika åtgärder man kan göra för att minska sitt klimatavtryck. Varför att avstå (ett till) barn scorar så högt är för att man räknar på den ” kumulativa effekten för nuvarande och framtida ättlingar baserat på ”andel släktskap” för ättlingar och nuvarande utsläppsnivåer, för alla utsläpp producerade under ättlingarnas livstid, delat på den förväntade livslängden för vardera föräldern“.  På lättare svenska, man väger in att ens barn förmodligen också kommer att få barn, som i sin tur kommer att få barn osv. Förutom att avstå barn så var de tre andra mest avgörande  delarna att äta en växtbaserad kost, avstå transatlantisk flygresa samt leva bilfritt. Där ligger jag bättre till 🙂

Jag slogs redan vid vårt första barn över mängden avfall (blöjor, våtservetter) en liten bebis genererar, och så alla inköp som vagn, babyskydd, kläder, leksaker på det. Jag blir lite lätt illamående över det faktiskt, som TUR ÄR så finns det en hel del man kan göra för att hålla nere barnens klimatavtryck och jag tänkte samla en del tips i två #veckanshållbara.

  1. Köp begagnat! Utbudet av second hand skiljer sig såklart åt beroende var man bor men jag skulle rekommendera att alltid kolla Blocket, Tradera , lokala köp/sälj-grupper på Facebook och fysiska second hand-butiker för att hitta bebis – och barn prylar. Särskilt för bebiskläder och -attiraljer så finns det fantastiskt mycket som är i princip som nytt eftersom bebisarna sällarna nöter ut sina kläder och prylar. Sälj eller skänk sedan vidare allt ni inte kommer fortsätta använda så att det fortsätter finnas i omlopp och minskar behovet för andra att köpa nytt.
  2. Minska användningen av engångsprodukter! Engångsblöjorna är såklart det som tar mest plats, behövs mest av och dessutom är dyrast i inköp. I Sverige slänger vi ca 414 miljoner engångsblöjor per år! Per barn så går det ca 6000 blöjor per barn (o-3år) vilket genererar ca ett TON i avfall. Lägger man dessutom till kostnaden för blöjor på 1o tusentals kronor så känns det som tillräckligt med incitament att överväga alternativet TYGBLÖJAN. Det är så mycket enklare än vad jag trodde innan! Vi började med tygisar till barn No2 och nu med No 3 så är det självklart att fortsätta. Tygblöjorna håller jättelänge och betingar i många fall ett fortsatt högt värde på andrahandsmarknaden om man vill sälja vidare (alt köper “fel” modell och behöver byta). Vi är inte rabiata utan blandar med engångsblöjor på natten och om vi inte hunnit med att tvätta. En svensk studie från 2004 visar att tygblöjan är det klart bästa alternativet ur miljösynpunkt, givet att man tvättar fulla maskiner och hängtorkar blöjan. Våtservetter och engångsservetter man blöter själv är också något det kan gå väldigt mycket av om man lägger sig till med den vanan. Använd istället torklappar i tyg som du sen tvättar (tillsammans med tygblöjorna!). Man kan köpa nya torklappar och/eller så kan man ta gamla handdukar och lakan och klippa torklappar av. Har man en symaskin så man snabbt sick-sacka runt så håller de ännu längre. Det bästa är att de här torklapparna i tyg kan leva vidare sen som t.ex ersättare för hushållspapper i köket eller som städhanddukar.

Det bästa med ovanstående punkter, förutom den stora tillfredsställelsen att veta att man inte bidrar till avfallsberget, är att det också är bättre för plånboken och för barnets hud. Älskar vinna-vinna-grejer!

I nästa inlägg kommer fler hållbara tips för hur du kan minska dina barns klimatavtryck.

Har du fler bra tips som skriv gärna nedan!

 

by
Keep Reading
In Barn

Insikter från en mammadrake

2 kommentarer

De senaste månaderna har vi varit väldigt drabbade av förkylningar, influensa, RS-virus, magsjuka, you name it we got it….Har verkligen känt det som om jag levt i en bubbla bestående av snor, kräks, rumptorkning och en hel massa amning på det. Det här är inte ett inlägg där jag beklagar bebis/småbarnslivet utan ett försök att samla de fragmenterade tankar som poppat upp då och då under den här tiden men som jag inte haft ro att få ner tidigare. Nu med högsommarens ingång redan i maj så har en del insikter kommit till mig:

  1. Att barnen får vara friska, och helst vi vuxna också, är det viktigaste av allt. Punkt. Den här ständiga anspänningen och oron när nån i familjen är sjuk dränerar verkligen energin och vardagen kan kännas  såååå tung.
  2. Det är sjukt tråkigt att förvandlas till en mammadrake flera gånger per dag. För den som inte vet så är en mammadrakes främsta kvaliteter tjat, gnat, gnäll, sura kommentarer – i bästa fall något högre än sandlådenivå.
  3. När energinivåerna är låga hos en själv och barnen är det inte bästa tiden att föreslå storstädning, tjata om småsaker som egentligen inte är viktiga, vara allmänt principfast, komma med nya regler. Däremot är det bästa tiden att säga JA till i princip barnens alla förfrågningar, använda TV/surfplatta som underhållare och barnvakt (UTAN dåligt samvete Nota Bene), laga havregrynsgröt till middag samt öppna chipspåse fast det bara är tisdag.
  4. Det är väldigt få saker man MÅSTE göra – inte ha det städat och undanplockat varje dag eller ens varje vecka, inte borsta tänderna till varje pris på en treåring som gallskriker och gömmer sig under sängen, inte tvätta favvotröjan som sjuåringen bott i senaste veckan och vill fortsätta bo i tills hon växer ur den, ha järnkoll på barnens schema och aktiviteter. Det man måste är att krama och pussa alla i familjen varje dag oavsett diverse dispyter, ostressa, sova/vila när man behöver det, dricka vatten, äta nåt som känns bra för kroppen, röra lite på sig.
  5. Det är ok att inte fylla livet med det man verkligen tycker om och mår bra av – under en begränsad tid.  När ens gräns är nådd, eller helst innan, behöver man fylla på med sånt som ger en livsenergi nästan alldeles oavsett vad det är. Det här gäller särskilt mammadrakar.
  6. Den nygamla insikten att leva ett hållbart liv för mig som person – med mindre stress, mer tid att göra saker jag mår bra av, mer tid att göra ingenting, mer tid att ha tråkigt (en helt bortglömd känsla och kvalitet idag) – går hand i handske med att leva klimatsmartare och miljövänligare. Minskade upplevda behov, som t.ex shopping, resor kors och tvärs och en massa aktiviteter, är enskilt det som gjort störst skillnad för mig och min livsstil. Det jobbigaste är egentligen att värja mig mot alla ovälkomna yttre influenser som tycker att jag MÅSTE KÖPA NYA KLÄDER/SKOR/RESOR för att ha en plats i det här samhället.

Det vore väldigt kul att höra om någon annan fått några nya insikter på sistone som kan inspirera!

 

by
Keep Reading
In Barn

DIY – bivaxsalva med mandelolja, sheasmör och ringblomsolja

Inga kommentarer

2018 har varit annus horribilis vad gäller sjukdomar hos oss. Sen mitten av januari så har i princip någon av oss fem medlemmar varit krassliga, förmodligen en smula överdrivet men det känns som så nu när vi precis ridit ut en magsjuka på lilla bebisen.  Eftersom jag är föräldraledig med minsta medlemmen så har jag tagit all vab så det har inte blivit mycket av att göra “mina” grejer nu i början av året. En sån sak som jag inte haft tid med men som jag längtat efter att göra är egna hudvårdsprodukter. Men så igår tog jag mig tiden och fast jag hade ett barn på höften typ hela tiden blev resultatet riktigt bra, om jag får säga det själv!

Tanken var att göra en fet och krämig salva för torr och narig hy. Att använda till bebisen som blivit så torr i huden, mina fnösketorra händer som jag tvättar alldeles för ofta och till våra andra två barn som ofta får lite eksem på vintern. Jag har gjort något liknande förut men nu modifierade jag lite och den här gången blev salvan så där krämig som jag vill ha den. Salva och salva förresten, det kan nog lika gärna kallas kräm. I alla fall, här kommer receptet och lite bilder:

20 g bivax (lugnar irriterad hud, mjukar upp torr och narig hy)

15 g sheasmör (näringsrikt och fuktgivande, innehåller anti-oxidanter och anti-inflmmatoriska ämnen,  passar känslig hy)

55 g mandelolja (fin allroundolja med mycket bra fettsyror som passar del flesta hudtyper men är extra bra för torr hy)

15 g ringblomsolja (använts traditionellt mot småsår och lindriga inflammationer, bra vid eksem och utslag)

Några droppar naturlig E-vitamin (för längre hållbarhet, kan uteslutas)

Så här gör du:

  1. Lägg allt utom E-vitaminet i en rostfri bunke.

2.  Koka upp vatten i en kastrull som bunken kan rymmas i.

3. Ställ ned bunken och rör tills allt smält ihop. Ingredienserna smälter vid olika gradtal men rör tills allt blivit en enda gul vätska.

4. Ta upp bunken och rör ned E-vitamin.

5. Häll upp på väl rengjorda burkar. Det går att använda vilka glasburkar som helst, eller i metall o man har det. Jag försöker ha burkar som jag kan fylla upp så mycket som möjligt vilket är bättre för hållbarheten.

6. Rör ofta i salvan/krämen under tiden den svalnar på  burken. Ju mer du rör desto krämigare blir slutresultatet.

Jag har mina burkar i rumstemperatur, avvänder dem varje dag och petar ibland direkt med fingrarna i dem och de brukar ändå hålla minst två månader (sen är den i regel slut….). Men man kan ha salvan/krämen i kylen om man vet med sig att man inte kommer använda den på ett tag.

Den blir väldigt fet så det tar ett litet tag innan oljorna gått ned i huden. Att tänka på om man ska ha kläder där man smörjt in sig. Jag tycker redan mina händer blivit mjukare efter att ha smörjt in mig 3-4 ggr. Har inte sett någon skillnad på bebishuden än men det behövs nog några dagars smörjande innan det ger resultat.

Testa du med och kommentera gärna hur du tycker den blev! Eller ge tips på andra bra krämer och salvor man kan göra själv.

by
Keep Reading
In #veckanshållbara

#veckanshållbara 10 – 5 skäl att byta ut din flytande tvål till en fast

Inga kommentarer

En sak som jag ofta unnade mig förut var att köpa lyxiga tvålar i snygg flaska med någon god doft. En så enkel sak för att få lite lyx i vardagen. Jag medger att jag fortfarande inte riktigt kan gå förbi ett bord med frestande snygga flaskor utan att ta upp en, snurra och sniffa lite på den men så ställer jag tillbaka flaskan. Och vad är det som får mig att göra det? Ja, förutom det faktum jag inte behöver 25 flaskor tvål hemma så började jag läsa på för ett par år sedan vad flytande tvål  – för det är den flytande varianten i flaska jag menar – faktiskt ofta innehåller, och då blev jag helt plötsligt inte riktigt lika sugen på att lägga pengar på det…

Det här är mina topp 5 skäl till varför jag tycker du ska överväga att använda fast tvål i stället:

  1. Flytande tvål innehåller oftast väldigt många ingredienser jämfört med en fast. Det betyder fler ämnen som spolas ned i avloppen med risken att inte reningsverken klarar av att fånga upp alla innan vattnet går vidare ut i vattendragen och ställer till det.
  2. Tensider är något som det oftast finns väldigt mycket av i flytande tvålar, och egentligen i det mesta som löddrar. De finns där för att de både kan lösas i vatten samt kan lösa upp fett och smuts. Problemet är att flera av de vanligaste tensiderna är väldigt uttorkande för huden, kan orsaka hudinflammationer och att de i olika utsträckning är giftiga för vattenlevande organismer. Ett par tensider som jag försöker undvika så mycket som möjligt är sodium lauryl sulfate och sodium laureth sulfate. Du hittar namnen under INCI-listan på förpackningen. Du kommer märka att de två finns i ALLT, typ… Förutom tvål, schampo, duschcrème, diskmedel, som sagt, allt som vi tycker ska löddra.  Har du problem med torra hud och kanske eksem så kan det vara värt att testa tvål/duschcrème utan ovan tensider. De kan faktiskt också finnas i fasta tvålar, i alla fall de billigaste, men enligt min erfarenhet i mycket mindre mängd och utsträckning.
  3. Eftersom vatten oftast är den ingrediens som det finns mest av i en flytande tvål så är det ett ställe där bakterier trivs. Därför innehåller flytande tvål också olika konserveringsmedel vilka även de i olika grad är irriterande för huden, kan orsaka allergier och är giftiga för vattenlevande organismer. De jag försöker hålla koll på och undvika genom att läsa INCI-listan är allt med paraben i namnet och det som innehåller zolin i namnet, t.ex methylchloroisothiaolinone.
  4. Du kommer spara pengar! Fast tvål räcker så mycket längre än en flytande.
  5. Det är enkelt att göra egna fasta tvålar, googla eller inspireras t.ex av mitt eget recept här. Toppen till sig själv och som gå-bort present.

Finns det verkligen ingenting negativt med fasta tvålar?

  • Jo, de behöver torka mellan varven annars kommer bakterier att samlas även där. Men jag har tvålfat med avrinningsfunktion så det är rätt lätt åtgärdat. Jag har också flytande tvål på gästtoaletten eftersom att jag vet att folk i gemen har svårt att DELA fast tvål….Men då har jag hittat flytande tvål i refillflaskor från märket “Sonett” som jag tycker är bland de bästa i den klassen.
  • Och det finns förstås fasta tvålar som också har onödigt många ingredienser men generellt sätt är det mycket färre och bättre. En kort INCI-lista =bra!
  • Sen tycker jag själv att det verkligen är trist när det bara är en liten stump kvar och den då är rätt ful. Då är det bara och bita ihop och tänka att man gör något hållbart som använder den tills the very end.

Här är några tips på var du kan hitta fina och bra fasta tvålar…..och även flytande som är helt ok.

Jordklok , Softskin , Lapland Eco store, Devaz

Bra källor om man vill läsa mer: Badskumt, av Katarina Johansson, Naturligt snygg – så gör du en grön detox, av Hannah Sjöström

by
Keep Reading
In Äta

Mina 10 nyårslöften för 2017!

Inga kommentarer

Det här med nyårslöften är egentligen rätt fånigt, löften kan ges precis närsomhelst, det viktiga är ju att de hålls. Men jag tycker det är nånting magiskt med att det blir ett nytt år, det är liksom tillräckligt långt för stora föresatser och lagom kort för att vara överblickbart. Och så är det ju 365 (typ) dagar där varje dag är ett oskrivet blad och möjlighet till något fantastiskt. Det är i alla fall så jag tänker i mina ljusa stunder, och i de mörkare försöker jag påminna mig om det. Men nu till själva listan – tadaa!

  1. I större utsträckning vara en del av lösningen på klimat – och energikris och inte en del av problemet. Att hitta fler sätt för mig och min familj att leva hållbart och minska vårt fotavtryck. Men det hör också ihop med punkt 2, att få andra med på samma resa.
  2. Testa någon av alla mina affärsidéer jag har och som är kopplade till hållbarhet. Den här punkten är viktig på många sätt för mig. Jag har vetat länge att jag vill starta eget och har också haft en massa idéer på vad men till syvende och sidst så har jag inte testat, ibland av brist på mod, ibland av brist på tro på idén. Så nu tänker jag våga testa en eller flera av mina (många!) idéer, men i det lilla och för att jag tycker det är kul, inte känna att jag måste kunna överleva på det på en gång. Jag är särskilt nyfiken på de idéer jag har för att hjälpa andra att leva ett mer hållbart liv. Spännande!
  3. Fixa till mitt eget skaparrum. Min dröm är att ha egen ateljé där jag kan bre ut mig och skapa och pyssla som jag vill. Den platsen har vi inte men vi har i alla fall lyxen att ha ett rum som vi inte använder så mycket vilket jag haft en tanke länge på att fixa till lite mer. Det kommer bli grymt!
  4. Inte flyga. Lite trist att ha ett löfte med en negation men för mig har det här löftet ett viktigt symbolvärde.
  5. Se och uppleva en plats i Sverige jag aldrig varit på. Att resa och se nya platser är ju oftast fantastiskt och det finns ju SÅ mycket att se i vårt land. Jag har varken när jag växte upp eller i vuxen ålder varit så bra på att ta mig runt till nya platser i Sverige så det vill jag råda bot på nu.
  6. Odla mer. 2016 var ett uselt odlingsår för mig. Gick ut hårt (för att vara mig), förodlade bl.a grönkål som ska vara SÅ HIMLA LÄTTODLAT…men de dog innan jag hann plantera ut dem. Där någonstans i slutet av maj dog hela min odlingslust. Men nu känner jag mig taggad! Har också planer på att fråga någon odlingsintresserad men som inte har tillgång till trädgård om vi ska samodla, det vore jättekul om det gick att få till.
  7. Införa en bakdag i veckan. Den här kommer bli svår men jag tar med den ändå. Vi äter rätt mycket bröd i vår familj och köper oftast bröd men butikernas utbud – särkilt den inte så jättestora butik vi handlar på – är imponerande trist och enahanda. Vi har ett par bagerier inom hyfsat avstånd vilka har jättegott bröd men det blir för dyrt tycker jag att alltid handla där. Så jag hoppas vi får till att baka en dag i veckan.
  8. Träna bort mina ryggbesvär. Ingen nyårslöfteslista utan något om träning… Jag har lagt ned det här med att träna inför lopp, eller antal gånger i veckan och sånt som tenderar att bli prestationsbaserat, vilket inte är vad jag behöver. Men däremot så behöver jag prioritera träning för att bli bättre i ryggen så det hoppas jag få till.
  9. Säga nej mer. Jag behöver måna om min energi väldigt mycket så den räcker till det som verkligen är viktigt. Därför behöver jag bli ännu bättre på att säga nej, det kan vara både förfrågningar från andra men också mina egna “förfrågningar”, dvs saker som jag tycker måste göras.
  10. Säga ja mer. Det är ju egentligen mycket roligare att säga ja än nej, det gäller bara att välja rätt sak att säga ja till. Det här är ganska mycket kopplat till mina barn. Efter barn No2 för snart två år sedan behövdes förstås ännu mer av min energi läggas på barnen. Det tillsammans med mindre sömn har gjort att mitt tålamod blivit sämre och sämre och jag har sakta men säkert utvecklats till en lightversion av Häxan Surtant. Det är inte så kul. Så mitt löfte är att säga ja till deras infall lite oftare och försöka strunta i om det långsiktigt är så smart.

Högt och lågt som synes, precis som jag gillar det. Har du några föresatser inför det nya året? Kommentera gärna!

Ett Gott Nytt Sprudlande och Hållbart 2017 önskar jag er mina synnerligen välartade läsare!

by
Keep Reading
In #veckanshållbara

#veckanshållbara 5 – möt vintern i giftfria kläder

Inga kommentarer

Sommaren känns avlägsen och hösten är här sen länge. Kanske är det dags att införskaffa ny höst/vinterjacka eller skor. Själv har jag varit tvungen att skaffa nya regnkläder och vinteroverall till dottern samt en regn/friluftsjacka till mig själv. Och som vanligt när man ska köpa nåt så måste man läsa på en massa vad de innehåller så man inte får en massa sk*i med sig hem. Those were the days när man bara kunde skaffa en jacka som var snygg och bekväm…Som jag skrev om även här så kan kläder innehålla en massa hemska ämnen som inte borde finnas där. När jag nu skulle köpa en ny jacka till mig själv så ville jag ha en av “funktionstyp”, dvs bra när man rör på sig mycket och både är vattenavvisande, vindtät och andande. En typ av jackor som är rätt vanliga. Och en typ av jackor som kan vara riktiga miljöbovar. Det som främst kan vara dåligt med funktionsjackor är ytskiktet och impregneringen. Så kallade högflourerande ämnen (man hör också ofta perflourerande, polyflourerande eller flourkarboner, finns skillnader mellan dem men högflourerande är ett samlingsnamn) har tidigare använts i stor utsträckning för att göra tyger vatten- och smutsavvisande. Problemet med ämnena är att de inte bryts ned i naturen, utan ansamlas där, att det är kroniskt giftigt, reproduktionsstörande och giftigt för vattenlevande organismer. Riktigt vidrigt med andra ord. Som vanligt när man kommer till kemikaliesoppan så finns det en rad olika, alla mer eller mindre hemska. PFOS heter ett som är förbjudet inom EU sedan 2008 men istället för det så har det kommit andra bokstavskombinationer som i princip är samma hemskheter. Eftersom högflourerande ämnen antingen aldrig bryts ner eller bryts ned mycket långsamt så hittar man dem i princip överallt. I isbjörnar i Arktis, kräftor i Ishavet, i blodet på alla oss svenskar, överallt. De förs över till ofödda barn via moderkakan så ingen kommer undan. Nu är det inte bara från kläder ämnena kommer utan t.ex brandskum är också en väldigt stor skurk. (dricksvatten på olika håll i Sverige är förorenade av högflourerande ämnen, läs mer här). Jag skulle kunna skriva massor mer om det här men jag tror att den här infon räcker.

Vad ska man göra då? Ja, som vanligt vara en frågvis konsument och fråga återförsäljare och producenter om hur jackan är gjord och vad den är impregnerad med. Fråga särskilt efter eller kolla på hemsidor för olika märken om jackan innehåller flourkarboner. När jag nu gjorde lite efterforskningar inför mitt jackköp så valde jag till slut mellan en från Didriksons och Fjällräven där Fjällräven helt har slutat med flourkarboner i sin tillverkning och Didriksons i princip helt slutat med det men det finns också andra märken som fasat ut dessa ämnen. Till slut blev det en Fjällräven Eco-shell, som också innehåller återvunnet material och ska gå att återvinna i sin helhet den dagen det blir aktuellt. Med tanke på priset så hoppas jag att det blir efter min död… Till dottern så valde jag till slut en vinteroverall från Gneis (Supershape). Den är impregnerad med “Bionic-Finish” vilken ska vara helt fri från perflourerande ämnen.

Vad man enligt t.ex Naturskyddsföreningen ska undvika att välja är Gore-Tex vilka använder sig av perflourerande ämnen i sin impregnering. På sin hemsida skriver de att de gått från de för miljön farligare “långkedjiga flourföreningar” till “kortkedjiga” dito och att de “appliceras på ett ansvarsfullt sätt”. Jag vet inte vad ni anser men jag har väldigt svårt att köpa något med Gore-Tex nu när jag vet vad de innehåller.

 

by
Keep Reading