Category

Leva

Category

De senaste månaderna har vi varit väldigt drabbade av förkylningar, influensa, RS-virus, magsjuka, you name it we got it….Har verkligen känt det som om jag levt i en bubbla bestående av snor, kräks, rumptorkning och en hel massa amning på det. Det här är inte ett inlägg där jag beklagar bebis/småbarnslivet utan ett försök att samla de fragmenterade tankar som poppat upp då och då under den här tiden men som jag inte haft ro att få ner tidigare. Nu med högsommarens ingång redan i maj så har en del insikter kommit till mig:

  1. Att barnen får vara friska, och helst vi vuxna också, är det viktigaste av allt. Punkt. Den här ständiga anspänningen och oron när nån i familjen är sjuk dränerar verkligen energin och vardagen kan kännas  såååå tung.
  2. Det är sjukt tråkigt att förvandlas till en mammadrake flera gånger per dag. För den som inte vet så är en mammadrakes främsta kvaliteter tjat, gnat, gnäll, sura kommentarer – i bästa fall något högre än sandlådenivå.
  3. När energinivåerna är låga hos en själv och barnen är det inte bästa tiden att föreslå storstädning, tjata om småsaker som egentligen inte är viktiga, vara allmänt principfast, komma med nya regler. Däremot är det bästa tiden att säga JA till i princip barnens alla förfrågningar, använda TV/surfplatta som underhållare och barnvakt (UTAN dåligt samvete Nota Bene), laga havregrynsgröt till middag samt öppna chipspåse fast det bara är tisdag.
  4. Det är väldigt få saker man MÅSTE göra – inte ha det städat och undanplockat varje dag eller ens varje vecka, inte borsta tänderna till varje pris på en treåring som gallskriker och gömmer sig under sängen, inte tvätta favvotröjan som sjuåringen bott i senaste veckan och vill fortsätta bo i tills hon växer ur den, ha järnkoll på barnens schema och aktiviteter. Det man måste är att krama och pussa alla i familjen varje dag oavsett diverse dispyter, ostressa, sova/vila när man behöver det, dricka vatten, äta nåt som känns bra för kroppen, röra lite på sig.
  5. Det är ok att inte fylla livet med det man verkligen tycker om och mår bra av – under en begränsad tid.  När ens gräns är nådd, eller helst innan, behöver man fylla på med sånt som ger en livsenergi nästan alldeles oavsett vad det är. Det här gäller särskilt mammadrakar.
  6. Den nygamla insikten att leva ett hållbart liv för mig som person – med mindre stress, mer tid att göra saker jag mår bra av, mer tid att göra ingenting, mer tid att ha tråkigt (en helt bortglömd känsla och kvalitet idag) – går hand i handske med att leva klimatsmartare och miljövänligare. Minskade upplevda behov, som t.ex shopping, resor kors och tvärs och en massa aktiviteter, är enskilt det som gjort störst skillnad för mig och min livsstil. Det jobbigaste är egentligen att värja mig mot alla ovälkomna yttre influenser som tycker att jag MÅSTE KÖPA NYA KLÄDER/SKOR/RESOR för att ha en plats i det här samhället.

Det vore väldigt kul att höra om någon annan fått några nya insikter på sistone som kan inspirera!

 

Det kanske är lätt att tro, för att jag skriver om hållbarhetsfrågor och tipsar och tycker om hur jag själv och andra kan leva hållbarare, att jag aldrig gör saker som är dåliga för miljön och klimatet. Så är det naturligtvis inte. Om man har gått in och mätt sina koldioxidutsläpp på Klimatkontot, så har man också fått reda på att bara genom att bo i Sverige så orsakar man 1.5 ton i utsläpp. Det p.g.a av alla “offentliga utsläpp” som slås ut på alla oss medborgare. Sen tillkommer som sagt mitt eget bagage som min livsstil orsakar, vilket jag hela tiden försöker minimera. Även om jag på det stora hela inte tycker det är jobbigt, utan snarare väldigt kul att hitta nya mer hållbara sätt att göra saker, så kommer såklart även stunder då jag bara vill ge fingret åt klimatkris och miljöförstöring. Jag har gjort en liten lista på saker som jag egentligen har lite dåligt samvete över men ändå gör emellanåt för att det förenklar för mig/är härligt/gott/kul/ eller bara gamla dåliga ovanor som gör sig påminda:

  1. Bada badkar – kungen tyckte ju att vi skulle förbjuda alla badkar, det skulle vara vansinnigt tråkigt för det kan ju vara såååååååååååå härligt att kliva ner i ett välfyllt badkar med nån trevlig eterisk olja, avslappnande musik och HETT vatten. Det går åt oförsvarligt stor mängd vatten, och dessutom energi att värma upp allt, så jag gör det inte ofta. Men i slutet av min förra graviditet och när det bara är FÖR MYCKET så är det här favoriten jag unnar mig.
  2. Duscha lite för hett och länge – länkar till första punkten men lite mildare. Eftersom jag är hemma med vårt tredje barn nu, och har två andra som gärna hänger med mig så att säga när de är hemma, är min s.k egentid ganska begränsad. Att då hoppa in och ta några egentligen onödiga minuters dusch, lite för hett och lite för länge, blir ibland räddaren i nöden då jag håller på att implodera…
  3. Torktumla tvätt – jag är inte uppväxt med att tvätt torktumlas och har aldrig begagnat mig av en sån annat än vid nåt enstaka tillfälle, tills vi flyttade för ett par år sen och fick fler barn. Nu går den minst en gång i veckan p.g.a all tvätt. Den här punkten är jag rätt irriterad på mig själv för; vi har en tvättstuga så jag får oftast plats att hänga saker, det beror mer på lathet men ibland är det bara gött att skyffla in sängkläder, handdukar, blöjor och slippa se det.
  4. Slänga osorterade sopor – det här händer ungefär två gånger per år när jag totalt lessnar på röran av småpryttlar, papper och annat i vår äldsta dotters rum, då trycker jag bara ned allt i en påse och går ut med det till soptunnan. Kanske ska påpeka att det inte rör sig om några miljöfarliga ämnen men jag hade kunnat sortera om jag bara orkat. Vilket jag inte gör.
  5. Shoppa nytt – ibland kommer det över mig att jag vill shoppa sådär som jag kunde göra förr, dvs utan att tänka på miljöförstöring, förbrukande av naturresurser och arbetsvillkor för den som tillverkat plagget/saken. Jag löser det oftast genom att göra något annat kul eller shoppa second hand men ibland vill jag ha NYTT bara för att det kan vara så kul med trendiga saker och att ha ett större och bättre urval än vad som finns second hand. Det har dock inte blivit mer spännande än typ funktionsjacka och rejäla skor, som jag tycker mig ha behövt, det kan också ha blivit nåt nytt till barnen som stillat min shoppinglust. Så riktigt som förr är det ju inte…
  6. Handla utan att kolla ingrediensförteckningen fast jag känner på mig att det innehåller nån sk*t – försöker verkligen vara konsekvent när det kommer till att t.ex undvika palmolja eller alla konstigheter som kan finnas hud/hårvårdsprodukter men emellanåt VILL JAG SÅ GÄRNA HA just den här tvålen/ljuset/kakorna/lotionen eller vad det nu är att jag blundar och tänker på annat.

Jag inser när jag läser listan att den kan uppfattas som rätt präktig och sånt som ALLA människor ägnar sig åt utan att tänka på det. Men sen jag började läsa på och få koll på min livsstil och bli medveten om vad saker och ting orsakar i form av CO2-utsläpp etc, då uppskattar jag också de små triviala sakerna i livet på ett annat sätt och då har ett bad blivit något som känns väldigt lyxigt.

Har du några guilty pleasures? Dela gärna med dig här om du vill!

Ett par veckor har hunnit förflyta av det nya året och med det en del tid att reflektera över det som varit och det som vill komma fram. Jag gillar att tänka tillbaka på vilka föresatser jag hade inför året, hur det faktiskt gick och varför. Mitt ledord inför 2017 var FÖRÄNDRING. Jag kände för ett år sen – och känner fortfarande – att jag är inne i en period av just förändring, mestadels en positiv sådan. Mina förhoppningar låg mycket till förändringar i det jag vill jobba med, testa några av alla mina hållbarhetsidéer som jag burit på så länge. Nu blev det inte riktigt så. Istället kom förändringen att hamna mer på familjelivet då vi begåvades med ett tredje barn i oktober. Så fantastiskt, och så mycket mer än “bara” ett jobb. Nyttigt att påminnas om att vi inte alltid kan styra våra liv som tänkt. Mitt ledord inför 2018 är GLÄDJE. Jag tycker det är lätt att, trots allt fint jag har i livet, inte känna tillräcklig glädje och tacksamhet över det. Jag vill helt enkelt fylla tillvaron mer med glädje och det som gör mig glad och på så sätt få mer energi till både familjeliv och att hjälpa andra till ett mer hållbart liv. Simple as that. Det är också egentligen det enda nyårslöfte jag ger inför 2018.  Nu tänker jag i alla fall ta farväl av 2017 genom att gå igenom de 10 (!) nyårslöften jag gav förra året.

  1. I större utsträckning vara en del av lösningen på klimat – och energikris och inte en del av problemet. Att hitta fler sätt för mig och min familj att leva hållbart och minska vårt fotavtryck. Men det hör också ihop med punkt 2, att få andra med på samma resa. Hur gick det? Jag har faktiskt inte haft tid att kolla vårt ekologiska fotavtryck men jag är tämligen säker på att vi lyckats. Detta eftersom vi kört mindre bil och jag inte flugit något samt att vi fortsatt äta mycket vegetariskt och konsumerat rätt måttligt.
  2. Testa någon av alla mina affärsidéer jag har och som är kopplade till hållbarhet. Den här punkten är viktig på många sätt för mig. Jag har vetat länge att jag vill starta eget och har också haft en massa idéer på vad men till syvende och sidst så har jag inte testat, ibland av brist på mod, ibland av brist på tro på idén. Så nu tänker jag våga testa en eller flera av mina (många!) idéer, men i det lilla och för att jag tycker det är kul, inte känna att jag måste kunna överleva på det på en gång. Jag är särskilt nyfiken på de idéer jag har för att hjälpa andra att leva ett mer hållbart liv. Spännande! Hur gick det? Det här gick inte alls som jag hade hoppats. När jag blev gravid så blev jag så trött att det inte fanns någon energi kvar till detta. Däremot har jag tänkt en hel del så alldeles stilla har jag inte stått men jag har inte kastat mig ut och provat några idéer – ännu. 
  3. Fixa till mitt eget skaparrum. Min dröm är att ha egen ateljé där jag kan bre ut mig och skapa och pyssla som jag vill. Den platsen har vi inte men vi har i alla fall lyxen att ha ett rum som vi inte använder så mycket vilket jag haft en tanke länge på att fixa till lite mer. Det kommer bli grymt! Hur gick det? Jo, jag har gjort mig en hörna i ett rum där jag har brett ut mig lite extra vilket har tillåtit en del mer spontant skapande. 
  4. Inte flyga. Lite trist att ha ett löfte med en negation men för mig har det här löftet ett viktigt symbolvärde. Hur gick det? BRA! Det går alldeles ypperligt att leva utan att dra på semester med flyg. Jag tror och hoppas att 2018 blir året då det verkligen blir coolt att resa hållbart och skämskudde att flyga. 
  5. Se och uppleva en plats i Sverige jag aldrig varit på. Att resa och se nya platser är ju oftast fantastiskt och det finns ju SÅ mycket att se i vårt land. Jag har varken när jag växte upp eller i vuxen ålder varit så bra på att ta mig runt till nya platser i Sverige så det vill jag råda bot på nu.Hur gick det? Genom en kurs “Ett år i omställning” som jag valde att gå förra året så fick jag chansen att se nya platser, t.ex Stjärnsund i Dalarna där vi hade fina och speciella dagar. 
  6. Odla mer. 2016 var ett uselt odlingsår för mig. Gick ut hårt (för att vara mig), förodlade bl.a grönkål som ska vara SÅ HIMLA LÄTTODLAT…men de dog innan jag hann plantera ut dem. Där någonstans i slutet av maj dog hela min odlingslust. Men nu känner jag mig taggad! Har också planer på att fråga någon odlingsintresserad men som inte har tillgång till trädgård om vi ska samodla, det vore jättekul om det gick att få till. Hur gick det? Ja, nog har jag odlat mer och delar av skörden blev väldigt bra. Jag har också lärt mig en del vilket egentligen är halva grejen, t.ex vikten av placering för det man vill odla samt att man måste börja TIDIGT för vissa grödor, t.ex rotselleri som det bara blev stor och fin blast av… Samodlingen gjorde jag inget av eftersom jag kände att jag ville bestämma allt det året : )
  7. Införa en bakdag i veckan. Den här kommer bli svår men jag tar med den ändå. Vi äter rätt mycket bröd i vår familj och köper oftast bröd men butikernas utbud – särkilt den inte så jättestora butik vi handlar på – är imponerande trist och enahanda. Vi har ett par bagerier inom hyfsat avstånd vilka har jättegott bröd men det blir för dyrt tycker jag att alltid handla där. Så jag hoppas vi får till att baka en dag i veckan. Hur gick det? Utslaget på hela året så har jag nog nästa kommit upp i en bakdag/vecka. Dock blev det mer stötvis, t.ex väldigt mycket under sommaren då jag hade mer tid. 
  8. Träna bort mina ryggbesvär. Ingen nyårslöfteslista utan något om träning… Jag har lagt ned det här med att träna inför lopp, eller antal gånger i veckan och sånt som tenderar att bli prestationsbaserat, vilket inte är vad jag behöver. Men däremot så behöver jag prioritera träning för att bli bättre i ryggen så det hoppas jag få till. Hur gick det? Nja, ryggbesvären har blivit bättre men egentligen inte pga träning tror jag utan mer av att jag inte suttit vid skrivbordet lika mycket. Också viktigt såklart men jag vill fortfarande få in mer träning. 
  9. Säga nej mer. Jag behöver måna om min energi väldigt mycket så den räcker till det som verkligen är viktigt. Därför behöver jag bli ännu bättre på att säga nej, det kan vara både förfrågningar från andra men också mina egna “förfrågningar”, dvs saker som jag tycker måste göras.Hur gick det? Ja, jag har inte tackat ja till något jag egentligen inte velat och jag tror att jag blivit liiiiiite bättre på att släppa saker. 
  10. Säga ja mer. Det är ju egentligen mycket roligare att säga ja än nej, det gäller bara att välja rätt sak att säga ja till. Det här är ganska mycket kopplat till mina barn. Efter barn No2 för snart två år sedan behövdes förstås ännu mer av min energi läggas på barnen. Det tillsammans med mindre sömn har gjort att mitt tålamod blivit sämre och sämre och jag har sakta men säkert utvecklats till en lightversion av Häxan Surtant. Det är inte så kul. Så mitt löfte är att säga ja till deras infall lite oftare och försöka strunta i om det långsiktigt är så smart. Hur gick det? Jadu, jag vet faktiskt inte, jag försöker varje dag att tänka på att säga mer JA än NEJ till barnen men är inte helt säker på att jag lyckas….

Summa summarum så är det väl så som det brukar med nyårslöften, vissa håller, andra inte och åter andra till viss del.

Jag välkomnar nu 2018 med GLÄDJE – det kan bli det bästa året nånsin 🙂

En av mina förhoppningar inför förra året var att “göra något mer radikalt” i vår livsstil. Vad som är radikalt kan man ju alltid diskutera men att göra oss av med bilen och testa det under ett år kändes som en bra grej. Min man var också positiv till idén (kanske för att han skötte i princip allt praktiskt med service, däckbyte etc…). En av mina grundläggande övertygelser när det kommer till att styra över till en hållbar livsstil är att vi måste ge upp en hel del av vår bekvämlighet, vilket t.ex kan vara att inte äga en bil när man är omgiven av andra möjliga transportsätt som vi är, MEN….att det absolut inte behöver betyda ett sämre eller jobbigare sätt att leva, bara lite annorlunda. Jag tror också att de stora hindren i många fall ligger i våra huvuden, föreställningar om hur det ska vara som blockerar oss att se att andra sätt är möjliga. Nåväl, här kommer en sammanfattning i ord och siffror.

Vi sålde bilen i början av oktober 2016. En omedelbar skön sak, som vi inte tänkt på innan, var hur mycket mer plats vi fick på vår relativt lilla tomt. Barnen kunde springa runt huset mer obehindrat och det blev mycket smidigare att ta ut cyklarna från vår bod. Väldigt snart investerade vi i en elektrisk lådcykel från Cargobike för cirka 20 000 SEK ink lås, kapell m.m. En ansenlig summa men jämfört med en bil inte mycket. Det finns också begagnade varianter och utan elmotor som kan få ned kostnaden en hel del. Hos oss är det rätt backigt och för mig med två barn i plus packning var elmotor ett måste. Precis som vi inte använt bilen till vardags har vi heller inte använt elcykeln varje dag. Men till storhandling, utflykter, skjuts till aktiviteter har den varit toppen och en stor hjälp.

Eftersom målet med förändringen inte var ett bilfritt år utan ett bilägarfritt år så gick vi med i ett par olika bilpooler som finns här (alltså, bara att det finns fler än en är ju guld!). Den vi kom att använda mest var Sunfleet  som ägs av Volvo. Det finns lite olika upplägg beroende på hur ofta man behöver använda bil. Vi hyrde oftast över en helg och det var aldrig problem att få tag i en bil. Såklart behövde vi planera för det och boka några dagar innan eftersom vi behövde en lite större bil för att få plats med barnstolar och packning. Det som vi hade använt vår egen bil till främst var resor till vår stuga 8,5 mil bort vilket vi hade gjort regelbundet april-oktober, inte varje helg men rätt ofta. Resan tar cirka en timme med bil dörr till dörr. Att åka kollektivt tar cirka 2,5 timme dörr till dörr, en ganska stor skillnad i tid men ännu större rent praktiskt med bussbyten med två barn och all packning som kommer med det. Här hade jag tänkt att vi skulle åka kollektivt mer men det fallerade helt. Vi hyrde alltid bil från bilpoolen istället. Istället åkte vi ut lite mer sällan än vi skulle ha gjort annars, en vinst för klimatet  och en uppoffring för oss enligt mig. Men men, i det stora hela ingen stor sak.

Ett annat tillfälle då vi brukat använda bilen är när vi åker och hälsar på våra familjer 20 resp 60 mil bort. Även här gav vi i princip upp tanken på kollektivt resande, förutom vid ett tillfälle. Resan 60 mil går till inre Norrland vilket är en utmaning utan bil om man känner till de allmänna kommunikationerna där. Men vid ett tillfälle blev jag och tjejerna skjutsade av mina föräldrar 20 mil (i princip nästgårds där uppe…) till närmsta tågstation och så tog vi tåget de sista fem timmarna hem. Men eftersom  det bara handlade om ca 4 “släktresor” totalt under året så gjorde vi det enkelt för oss och hyrde bil. Under sommarsemestern på fem veckor så långtidshyrde vi bil för hela den tiden. Stugan och släkt var de främsta resmålen och som beskrivet ovan så var det den enklaste lösningen.

Så vad har vårt bilägarfria år gett i siffror?

Mil och CO2-utsläpp:

Antal körda mil i snitt under ett år INNAN vi sålde bilen: 1250 mil = 2,88 ton CO2

Antal körda mil EFTER vi sålde bilen: 816 mil=1,55 ton CO2

Skillnad: 434 färre mil & 1,33 ton CO2

Månadskostnad:

Snittkostnad/månad INNAN vi sålde bilen: ca 5000 kr (ink värdeminskning av bilen)

Snittkostnad/månad EFTER vi sålde bilen: 2790 kr 

Skillnad: 2210 kr lägre månadskostnad. Skillnaden ligger mest i att vi sluppit den värdeminskning som att äga en bil innebär (storleken beror på vilken typ av bil, ålder osv). Skillnaden blev ganska liten när vi jämförde de löpande kostnaderna.

Som synes så har vi sparat både pengar och miljö och fått minskade klimatutsläpp där det sistnämnda var min absolut största drivkraft. Det känns också väldigt bra att dela på resurser istället för att äga något så resurskrävande som en bil som sen står still största delen av tiden. Mer svårmätt  är den tid och energi vi sparat på att inte ta hand om en bil men som inte är att förringa.

Avslutningsvis vill jag verkligen rekommendera att undersöka möjligheterna att göra dig av med bilen, i alla fall om man bor där det kan finnas någon bilpool att gå med i. Det behöver ju inte vara för livet utan kan ju vara ett test under period om det känns enklare så….!

Back in the days när jag gjorde regelbundna besök hos frisören och hudvårdsterapeuten (tror jag det hette)och ibland toppat med någon sminkkurs blev jag alltid, ALLTID itutad att jag nog skulle behöva det här nya schampot för extra volym, det här serumet för extra lyster i huden och HUR kunde jag inte använda primer före underlagskrämen?! Det var inte alltid jag faktiskt köpte det men tillräckligt ofta för att badrumsskåpet var välfyllt. De är ju också alltid väldigt trevliga de här människorna, och kan vara rätt så övertygande när man är lite lagom mör efter en timme eller två i deras omvårdnad…Men, man ska ju ha klart för sig att det är på att sälja de här produkterna som ger dem de enklaste inkomsterna. Precis som all reklam – ofta förtäckt i “expertråd”, i olika tidningar och magasin också bara syftar till en sak – att få dig att tro att du är ful/allmänt misslyckad/kommer bli utstött om du inte köper just deras produkt och då blir den lyckligaste personen på jorden. Typ så. Det kan kanske vara så att om man har väldigt stora hud – eller hårproblem så är man kanske hjälpt av vissa specialprodukter men annars har jag oerhört svårt att se en person behöver 10-15 produkter bara till ansiktet, varje dag, bara för att kunna gå utanför dörren. För mig kom det två väckarklockor som fick mig att radikalt ändra syn på det här. Först min kompis Sanny som deklarerade att hon bara använde vanlig tvål för att tvätta ansiktet. What?! Tvål? Men hur klarar du dig utan rengöringslotion, ansiktsvatten och eye-makeup remover?? Uppenbarligen hur bra som helst. Det andra var när jag läste boken “Badskumt” av Katarina Johansson där hon grundligt går igenom alla skumma saker som väldigt många av våra hudprodukter innehåller. Efter det gjorde jag en i princip total utrensning av mitt badrumsskåp. Jag lämnade in det mesta på återvinningscentralen eller så skänkte jag bort till kompisar som inte (ännu!) var lika nogräknade (självklart med information om varför jag inte ville ha det kvar). Jag gick från att kanske inte varje dag men tillräckligt ofta ha använt: rengöringslotion, ansiktsvatten, eye-makeup remover, dagkräm, nattkräm, särskilt kräm för ögonen, mineralpuder, rouge, ögonskugga, eyeliner, kajal, mascara och så en skvätt parfym.  För det är ju så att ju mer grejer du trycker på huden desto fler produkter måste du sen ha för att rengöra och återfukta huden, i alla fall är det det vi ska tro. Alltså, jag blir helt matt bara jag läser det här. Numera använder jag tvål (Sanny, du hade rätt!) eller bara vatten rätt och slätt, oftast en hudkräm jag använder till hela kroppen – allt hemmagjort. Och så mascara när jag jobbar och emellanåt en parfym från Weleda då jag är väldigt svag för dofter. Mer blir det inte. Jag har ett makeup-kit att ta fram till festliga tillfällen, vilket numera blir typ två gånger per år………..Jag har också en drivkraft till att stå så lite som möjligt framför spegeln och det är våra två döttrar. Jag vill inte att de ska se pappa stryka lite vax i håret, borsta tänder och gå ut, och så ska jag stå 15-20 min med femtielva burkar och flaskor, de signalerna kommer de tyvärr bli utsatta för ändå tids nog men de ska inte komma från mig.

Jag sparar SÅÅÅ mycket tid och SÅÅÅÅ mycket pengar och SÅÅÅÅ mycket energi på att badrumsbanta så jag skulle vilja uppmana dig att titta kritiskt på det du har därhemma och känna om du verkligen behöver allt. Min hud och mitt hår är i bättre skick nu än tidigare och jag har ännu inte blivit utstött eller känt mig särskilt misslyckad och jag kan garantera att du inte heller kommer det!

Det här med nyårslöften är egentligen rätt fånigt, löften kan ges precis närsomhelst, det viktiga är ju att de hålls. Men jag tycker det är nånting magiskt med att det blir ett nytt år, det är liksom tillräckligt långt för stora föresatser och lagom kort för att vara överblickbart. Och så är det ju 365 (typ) dagar där varje dag är ett oskrivet blad och möjlighet till något fantastiskt. Det är i alla fall så jag tänker i mina ljusa stunder, och i de mörkare försöker jag påminna mig om det. Men nu till själva listan – tadaa!

  1. I större utsträckning vara en del av lösningen på klimat – och energikris och inte en del av problemet. Att hitta fler sätt för mig och min familj att leva hållbart och minska vårt fotavtryck. Men det hör också ihop med punkt 2, att få andra med på samma resa.
  2. Testa någon av alla mina affärsidéer jag har och som är kopplade till hållbarhet. Den här punkten är viktig på många sätt för mig. Jag har vetat länge att jag vill starta eget och har också haft en massa idéer på vad men till syvende och sidst så har jag inte testat, ibland av brist på mod, ibland av brist på tro på idén. Så nu tänker jag våga testa en eller flera av mina (många!) idéer, men i det lilla och för att jag tycker det är kul, inte känna att jag måste kunna överleva på det på en gång. Jag är särskilt nyfiken på de idéer jag har för att hjälpa andra att leva ett mer hållbart liv. Spännande!
  3. Fixa till mitt eget skaparrum. Min dröm är att ha egen ateljé där jag kan bre ut mig och skapa och pyssla som jag vill. Den platsen har vi inte men vi har i alla fall lyxen att ha ett rum som vi inte använder så mycket vilket jag haft en tanke länge på att fixa till lite mer. Det kommer bli grymt!
  4. Inte flyga. Lite trist att ha ett löfte med en negation men för mig har det här löftet ett viktigt symbolvärde.
  5. Se och uppleva en plats i Sverige jag aldrig varit på. Att resa och se nya platser är ju oftast fantastiskt och det finns ju SÅ mycket att se i vårt land. Jag har varken när jag växte upp eller i vuxen ålder varit så bra på att ta mig runt till nya platser i Sverige så det vill jag råda bot på nu.
  6. Odla mer. 2016 var ett uselt odlingsår för mig. Gick ut hårt (för att vara mig), förodlade bl.a grönkål som ska vara SÅ HIMLA LÄTTODLAT…men de dog innan jag hann plantera ut dem. Där någonstans i slutet av maj dog hela min odlingslust. Men nu känner jag mig taggad! Har också planer på att fråga någon odlingsintresserad men som inte har tillgång till trädgård om vi ska samodla, det vore jättekul om det gick att få till.
  7. Införa en bakdag i veckan. Den här kommer bli svår men jag tar med den ändå. Vi äter rätt mycket bröd i vår familj och köper oftast bröd men butikernas utbud – särkilt den inte så jättestora butik vi handlar på – är imponerande trist och enahanda. Vi har ett par bagerier inom hyfsat avstånd vilka har jättegott bröd men det blir för dyrt tycker jag att alltid handla där. Så jag hoppas vi får till att baka en dag i veckan.
  8. Träna bort mina ryggbesvär. Ingen nyårslöfteslista utan något om träning… Jag har lagt ned det här med att träna inför lopp, eller antal gånger i veckan och sånt som tenderar att bli prestationsbaserat, vilket inte är vad jag behöver. Men däremot så behöver jag prioritera träning för att bli bättre i ryggen så det hoppas jag få till.
  9. Säga nej mer. Jag behöver måna om min energi väldigt mycket så den räcker till det som verkligen är viktigt. Därför behöver jag bli ännu bättre på att säga nej, det kan vara både förfrågningar från andra men också mina egna “förfrågningar”, dvs saker som jag tycker måste göras.
  10. Säga ja mer. Det är ju egentligen mycket roligare att säga ja än nej, det gäller bara att välja rätt sak att säga ja till. Det här är ganska mycket kopplat till mina barn. Efter barn No2 för snart två år sedan behövdes förstås ännu mer av min energi läggas på barnen. Det tillsammans med mindre sömn har gjort att mitt tålamod blivit sämre och sämre och jag har sakta men säkert utvecklats till en lightversion av Häxan Surtant. Det är inte så kul. Så mitt löfte är att säga ja till deras infall lite oftare och försöka strunta i om det långsiktigt är så smart.

Högt och lågt som synes, precis som jag gillar det. Har du några föresatser inför det nya året? Kommentera gärna!

Ett Gott Nytt Sprudlande och Hållbart 2017 önskar jag er mina synnerligen välartade läsare!

Med några dagar kvar till julafton så har jag börjat fundera i banorna av bokslut för året. Vad var det egentligen jag tänkte där i början av året och hur har 2016 gestaltat sig? Som jag skrev om på min gamla blogg så hade jag en del föresatser och jag kände bland annat för att göra något mer radikalt på min CO2-utsläppsbantarfront. Efter min stora hållbarhetsresa för ett par år sedan som jag också skrivit om på min förra blogg tyckte jag att jag känt mig lite för nöjd och det behövdes nånting mer.

Det här var några av de mål – små och stora – jag satte upp, med efterföljande resultat:

  • Inga flygresor – tyvärr inte uppfyllt. Privat har jag inte flugit något men i jobbet blev det en resa till Warsawa tur-och-retur för en utbildning jag var tvungen att gå. Hade det inte blivit bestämt från en dag till en annan att jag skulle gå så hade jag i alla fall försökt kolla upp andra alternativ. Två positiva saker med den resan: 1) Jag kunde träffa en kompis jag inte träffat på väldigt länge 2) Jag satt bredvid kommunalrådet i Luleå på vägen ner och fick höra lite hur hans jobb är samt hans syn på bevarandet av byskolor på landsbygden….(han var inte särskilt för det f.ö…). Klimatet struntar ju i de två positiva aspekterna men det gör det hela lite mer värt för mig.
  • Sälja bilen – uppfyllt! Riktigt kul eftersom det kändes lite wild & crazy när jag först fick tanken. Nu körde vi fegvarianten och sålde bilen efter sommaren, dvs efter perioden då vi använder bilen som mest. Hitintills har det gått hur bra som helst. Vi köpte en eldriven lådcykel som vi använt vid skjutsning av barn och storhandling, och när vi känt att vi behövt bil (typ ett par längre resor till stugan och släkt) så har vi använt bil från den bilpool där vi är med alternativt hyrt bil. Resultatet är i alla fall färre resor, billigare och mindre huvudbry (byta däck, serva, tvätta etc).
  • Halvera köttkonsumtionen – en annan bloggare och jag utmanade varandra gällande det här. För mig brast det då jag inte mätte det på ett bra sätt. Min magkänsla är dock att jag ätit mindre kött men framförallt ännu bättre än tidigare (ekologiskt och närproducerat).
  • Sluta med plastpåsar, särskilt de vid frukten – usel måluppfyllnad. Verkligen. Jag har förvisso vid flera tillfällen tagit frukten som den är, utan påse, men det blir väldigt bökigt för kassören/kassörskan med alla äpplen som rullar omkring. Jag har varje gång tänkt att NU måste jag ta mig i kragen och köpa såna här nätpåsar som man kan återanvända, eller sy själv eller t.o.m ta med gamla påsar men det har helt enkelt inte hänt. Däremot använder vi i 9 fall  vi av 10 tygkassar så vi skippar i alla fall de stora påsarna.
  • Ta hand om mig själv och min hälsa bättre – nja, både och. Det jag gjort är att jag följde mitt hjärta och anmälde mig till en utbildning på deltid och distans som jag kände var precis vad jag behövde. Jag har varit bättre på att få in yoga och meditation i mitt liv men ändå inte tillräckligt känner jag. Sen drog jag i handbromsen när jag började få förvärrad tinnitus efter sommaren och inte kunde sova eller koncentrera mig ordentligt, dvs inte möjligt att jobba, så jag blev sjukskriven ett par månader. Återhämtningen gick snabbare eftersom jag stoppat i tid, å andra sidan var orsaken till att tinnitusen blev förvärrad, stress…..

Summa summarum så är jag hyfsat nöjd, har gjort en hel del och också krattat i manegen för det som komma skall, men jag känner fortfarande att jag vill göra mera. Har massor med ideer och en hel del motivation inför nästa år. Snart kommer ett inlägg om mina nyårslöften för 2017. Tills dess önskar jag dig en både grön och vit men framförallt GOD Jul!

I slutet av förra veckan kom första snön till oss. Faktiskt inte som slask som snabbt tinade bort utan fin kallsnö som fortfarande ligger kvar och det fortsätter snöa. Hurra säger jag! Bor man där vi gör så vet man att i morgon kan den vara borta och kanske inte komma åter förrän i januari därför ser jag till att njuta varje sekund jag kan. Jag älskar verkligen snö och RIKTIGA vintrar. En riktigt stor och maffig snöhög är liksom ren och skär lycka – att ta barnen i händerna och bara hoppa rakt ut och landa i tjock snö…ahhh. När det är snö och minusgrader ute så gör det någonting med mig, det är nästan magiskt. Det går bortom att jag tycker det är vackert att se på och kul med vintersporter, vilket jag också gör. Det är som att det infinner sig en slags inre frid… som håller i sig ända tills det blir töväder, slask och regn. Då är det nästan som om någonting dör inuti mig. Det låter kanske lite knäppt men jag märkte redan när jag var liten att jag påverkades mycket av vädrets växlingar och allra helst på vintern. Att vintrarna började bli mildare och att det oftare blev slaskiga dagar var en av de första sakerna jag började oroa mig för som barn och jag gjorde kopplingen till miljöförstöring och klimatförändringar (fast man sa nog något annat i början av 90-talet). Då började jag skriva upp temperaturen varje dag, mäta snödjup på vintern – lite nördigt men det var mitt sätt då att hantera oron. Så, faktiskt är det så att en drivkraft jag har för att minska vår klimatpåverkan är att jag så väldigt gärna vill ha kvar kalla vita vintrar.  Det finns en mängd annat mycket värre att drabbas av i och med klimatförändringen men att snön blir något våra barn bara får se på foton eller måste resa norr om polcirkeln för att se känns för mig väldigt ledsamt. Så nu ska jag ut och njuta så länge det går!

Läs mer här om hur Sverige kan komma att påverkas när temperaturen stiger.

Vi söker dig som vill ha ett arbete som bidrar till en bättre värld för alla men som vet att jobbet inte är DU utan bara ett sorts kul tidsfördriv som ger dig en inkomst. Vi erbjuder ett arbete som ibland är sjukt kul, nån gång ibland bedövande tråkigt men för det mesta rätt roligt. Du ska kunna göra arbetet i din egen takt utan att bry dig ifall kollegan gör saker dubbelt så snabbt – vi är alla olika! Vidare behöver du ha god självkännedom så att du säkert gör det du tycker är roligt och inte heller tar på dig för mycket. Vi ser gärna att du också:

  • Gör så gott du kan
  • Fikar med dina kollegor minst en gång per dag
  • Vet att resultatet blir bättre om man håller en boll i handen än många i luften
  • Frågar om hjälp när du behöver
  • Är dig själv

Förutom en lagom lön erbjuder vi flexibla arbetstider och – platser, träning på arbetstid, kurser i personlig utveckling och valfritt men obligatoriskt volontärarbete på arbetstid.

Välkommen in med din ansökan!

När jag började min ekonomutbildning back in the days så valde jag också att engagera mig i en studentförening för just blivande ekonomer. Det var ett bra sätt att lära känna nya människor om man som jag inte kände en själ i den nya staden. Jag kan egentligen inte säga att jag kände mig särskilt hemma i föreningen men det var helt ok och det fyllde sitt syfte – att få nya bekantskaper. I alla föreningar vill man oftast bygga någon slags anda och gemenskap. Jag minns en sittning (= stor sittande middag) för oss ekonomnollor (=precis-börjat-på-utbildningen-studenter) där ordföranden för föreningen förmodligen ville bygga andan hos oss nya, och andan var att vi blivande ekonomer var så mycket bättre än alla andra. Han lanserade begreppet “Varför nöja sig?!”. Jag minns egentligen inget annat än just den frasen och vad den implicerade, dvs varför nöja sig med mycket när man kan få mer? Varför nöja sig med nånting bra när man kan få nånting bättre? Varför nöja sig med att vara ok när man kan bli bäst? Jag kommer ihåg hur alla jublade och klappade med över denna fras – vi ekonomer skulle minsann inte nöja oss med vilken sk*tlön/jobb/liv som helst! Kanske också jag drogs med i det hela. De där tre orden har poppat upp hos mig emellanåt genom åren, ibland som en påminnelse om att jag minsann är värd mer men oftast som en reflektion att de så precis beskriver vår tidsanda. En ständig jakt på någonting större, bättre, dyrare, högre, längre bort och notan för det tar miljön och vårt välbefinnande. Jag undrar vad som hade hänt om vi istället på den där sittningen ombetts sjunga med i nedan låt, så klok i all sin halvgalna hurtfriskhet.