#veckanshållbara – det hållbara livet

In #veckanshållbara

#veckanshållbara 18 – minska dina barns klimatavtryck del 2 (eller Hur kan du spara hållbart till dina barn?)

22 oktober, 2018 Inga kommentarer

Idag välkomnar jag min käre man Joar som ska gästblogga om att spara på ett hållbart sätt till barn!

Många sparar undan en slant till sina barn. Hur kan man göra det på ett hållbart sätt, få bra avkastning och minska risken genom en mindre exponering mot fossilindustrin?

Lite bakgrund varför spara hållbart lönar sig först. Det finns en teoretisk gräns för mängden CO2 utsläpp som får ske för innan jordens medeltemperatur ökar över tvågradersgränsen. Samtidigt finns det många stora energibolag inom den fossila industrin som är värderade utifrån sina lager av kol och olja – de här lagren som inte kan släppas ut om vi skall klara temperaturgränsen. Det innebär att bolagens värdering påverkas negativt när deras fossilenergilager nedvärderas. Det är alltså inte bara för att undvika att gynna den här typen av bolag som man ska hålla sig borta från innehav av dessa oljedoftande aktier, utan även för att säkra sin avkastning och minska sin risk.

Det här har uppmärksammats av institutionella investerare (ex pensionsförvaltare och försäkringsbolag)i över 10 år och aktivt praktiserats av fler och fler professionella investerare de senaste åren. Här finns en risk att många passiva privatpersoner världen över kommer sitta med dåliga aktier i sina globala indexfonder*.

Energibolag är en stor sektor globalt och en indexfond skall spegla olika sektorer utifrån deras storlek. Sparar man i en global indexfond innehåller den alltså aktier i energibolag vars verksamhet bygger på de fossila energislagen kol och olja. Det innebär kort att en global indexfond ger upphov till flera gånger högre CO2-utsläpp per investerad krona än t.ex. en svensk indexfond då den svenska börsen endast har ett fåtal fossilindustriaktier. En miljon kronor i en svensk indexfond ger upphov till ungefär samma CO2-avtryck som en svensk i snitt, ca 10 ton. Var man har sina pensionspengar eller sparade medel till sig själv och sina barn har alltså en indirekt effekt på CO2 utsläppen.

Hur skall man då bäst ta hänsyn till detta när man sparar till sina barn? Jag har listat några saker att tänka på:

Sparandet till barnen är till sin natur långsiktigt och kanske inte något som man vill ägna så mycket tid åt. Då passar sig därför någon form av sparande i passiva indexfonder bra. Då sparhorisonten är lång är det också viktigt att ta hänsyn till långsiktiga trender och skeenden, som detta med fossila innehav beskrivet ovan. Att spara hållbart gynnar därför inte bara miljön utan också den egna plånboken, eller i detta fall barnens. Jag går här inte in på fördelen med indexfonder framför aktiva fonder, men kort kan sägas att det är mycket svårt för en förvaltare att på sikt slå index. En viktig orsak till detta är avgiften i fonden, här bör fonder med låg avgift väljas.
För att skapa en bra avvägning mellan svenska och globala aktier så är mitt förslag att man väljer en global indexfond och en svensk. Möjligen kan man sedan ”krydda” med en indexfond inriktad på utvecklingsländer samt en branschspecifik fond som är inriktad mot företag som gynnas av och bidrar till klimatomställningen (t.ex. vindkraft, vattenrening, solkraft, hållbar energilagring, återvinning).
För att minska risken att man köper när det är dyrt så är det bra att göra regelbundna köp, förslagsvis en gång per månad.
För att få indexfonderna mer hållbara behöver man sedan välja en indexfond som är justerad på något sätt, alltså att fonden väljer bort och väljer till bolag baserat på enkla kriterier. Detta gör det också något svårare nu att välja fond, det går inte längre att bara sortera på avkastning och avgift bland indexfonderna utan även hållbarheten skall tas i beaktande. När jag tidigare drev sajten ”Spara hållbart” betygsatte vi alla svenskregistrerade fonder med avseende på hållbarhet. Tyvärr finns ingen sådan oberoende sajt idag och därför blir det lite svårare att välja ut de 2-4 fyra fonderna som jag föreslår att man skall ha.

Just att på ett enkelt sätt filtrera fram den bra hållbara fonderna är som sagt lite komplicerat i dagsläget men det finns några verktyg att använda:

De stora bankerna är av Fair Finance Guide-rankade vilket ger en indikation på hur väl bankerna som helhet presterar inom hållbarhet, men behöver inte betyda något för enstaka fonder. Det finns också flera fristående fondbolag som har bra fonder.
Svanen-märkningen är en annat verktyg men har inte fått så stor spridning (alla bra fonder har inte heller valt att Svanen-märka sig).
En tredje aktör som numera börjat förstå behovet och syftet med miljömärkning är Morningstar. De har mer eller mindre alla fonder i sin databas och har sedan några år en översiktlig miljömärkning i form av jordglober. Bra är att Morningstar nyligen även infört både CO2 riskexponering samt hållbarhetsranking (ESG). Tyvärr verkar det inte gå att använda denna data som sorteringsverktyg dock så det krävs lite tålamod för att få fram informationen. Det går i nuläget inte att göra jämförelser mellan olika typer av fonder utan man måste först välja en fond och sen kan man se hur hållbar den är. Det här måste bli bättre och enklare för oss sparare!

Summa summarum: mitt förslag är att ni börjar att se hur er bank ligger till i ranking samt om ni är nöjda väljer ut en justerad svensk och global indexfond. Titta sedan hur dessa klarar sig mot andra vad gäller avkastning och hållbarhet i Morningstars sök fonder verktyg. Jag vill egentligen undvika att rekommendera då förutsättningarna ändras, men fondbolag som historiskt jobbat hårt med hållbarhet är bland annat SPP och Robur, även Handelsbanken har en del bra hållbarhetsfonder.

* En fond är en samling aktier eller värdepapper där privatpersoner kan köpa andelar. De blir då indirekt ägare till dessa aktier. En indexfond är en fond som är passiv och idealt innehåller alla aktier på den marknad den är tänkt att spegla. Indexfonden ska följa utvecklingen på den specifika marknaden (t.ex OMX Stockholm).

In #veckanshållbara

#veckanshållbara 18 – minska dina barns klimatavtryck del 1

1 juni, 2018 Inga kommentarer

Förra året publicerades en studie från Lunds universitet som fick en hel del publicitet med rubriker i stil med “Vill du rädda klimatet – avstå barn”. Eftersom vi fick vårt tredje barn förra året så kände jag mig lite träffad, för jag är villig att avstå mycket för att rädda klimatet men jag har nog aldrig ens övervägt att avstå barn. Där går min gräns. Nåväl. Jag har inte läst hela rapporten men förstått att man jämfört en rad olika åtgärder man kan göra för att minska sitt klimatavtryck. Varför att avstå (ett till) barn scorar så högt är för att man räknar på den ” kumulativa effekten för nuvarande och framtida ättlingar baserat på ”andel släktskap” för ättlingar och nuvarande utsläppsnivåer, för alla utsläpp producerade under ättlingarnas livstid, delat på den förväntade livslängden för vardera föräldern“. På lättare svenska, man väger in att ens barn förmodligen också kommer att få barn, som i sin tur kommer att få barn osv. Förutom att avstå barn så var de tre andra mest avgörande delarna att äta en växtbaserad kost, avstå transatlantisk flygresa samt leva bilfritt. Där ligger jag bättre till 🙂

Jag slogs redan vid vårt första barn över mängden avfall (blöjor, våtservetter) en liten bebis genererar, och så alla inköp som vagn, babyskydd, kläder, leksaker på det. Jag blir lite lätt illamående över det faktiskt, som TUR ÄR så finns det en hel del man kan göra för att hålla nere barnens klimatavtryck och jag tänkte samla en del tips i två #veckanshållbara.

Köp begagnat! Utbudet av second hand skiljer sig såklart åt beroende var man bor men jag skulle rekommendera att alltid kolla Blocket, Tradera , lokala köp/sälj-grupper på Facebook och fysiska second hand-butiker för att hitta bebis – och barn prylar. Särskilt för bebiskläder och -attiraljer så finns det fantastiskt mycket som är i princip som nytt eftersom bebisarna sällarna nöter ut sina kläder och prylar. Sälj eller skänk sedan vidare allt ni inte kommer fortsätta använda så att det fortsätter finnas i omlopp och minskar behovet för andra att köpa nytt.
Minska användningen av engångsprodukter! Engångsblöjorna är såklart det som tar mest plats, behövs mest av och dessutom är dyrast i inköp. I Sverige slänger vi ca 414 miljoner engångsblöjor per år! Per barn så går det ca 6000 blöjor per barn (o-3år) vilket genererar ca ett TON i avfall. Lägger man dessutom till kostnaden för blöjor på 1o tusentals kronor så känns det som tillräckligt med incitament att överväga alternativet TYGBLÖJAN. Det är så mycket enklare än vad jag trodde innan! Vi började med tygisar till barn No2 och nu med No 3 så är det självklart att fortsätta. Tygblöjorna håller jättelänge och betingar i många fall ett fortsatt högt värde på andrahandsmarknaden om man vill sälja vidare (alt köper “fel” modell och behöver byta). Vi är inte rabiata utan blandar med engångsblöjor på natten och om vi inte hunnit med att tvätta. En svensk studie från 2004 visar att tygblöjan är det klart bästa alternativet ur miljösynpunkt, givet att man tvättar fulla maskiner och hängtorkar blöjan. Våtservetter och engångsservetter man blöter själv är också något det kan gå väldigt mycket av om man lägger sig till med den vanan. Använd istället torklappar i tyg som du sen tvättar (tillsammans med tygblöjorna!). Man kan köpa nya torklappar och/eller så kan man ta gamla handdukar och lakan och klippa torklappar av. Har man en symaskin så man snabbt sick-sacka runt så håller de ännu längre. Det bästa är att de här torklapparna i tyg kan leva vidare sen som t.ex ersättare för hushållspapper i köket eller som städhanddukar.

Det bästa med ovanstående punkter, förutom den stora tillfredsställelsen att veta att man inte bidrar till avfallsberget, är att det också är bättre för plånboken och för barnets hud. Älskar vinna-vinna-grejer!

I nästa inlägg kommer fler hållbara tips för hur du kan minska dina barns klimatavtryck.

Har du fler bra tips som skriv gärna nedan!

In #veckanshållbara

#veckanshållbara 17 – skidåkare, fråga efter flourfri valla

10 februari, 2018 Inga kommentarer

Jag har tidigare skrivit om att undvika högflourerande ämnen när man köper funktions – och vinterkläder, det gäller fortfarande såklart men där har det hänt en del; fler tillverkare fasar nu ut de högflourerande ämnena från sin produktion vilket är mycket glädjande. Det lönar sig att ligga på som konsument! Ett område där de här ämnena fortfarande lever ett gott liv är i skidvalla. Jag åker själv längdskidor och var inte medveten om det förrän för något år sen. En liten re-cap på varför vi bör undvika högflourerande ämnen (det är samlingsnamnet, går också ofta under namnet PFAS):

PFAS är kemikalier skapade av människan som är oerhört svåra att bryta ned i naturen, kanske går de inte att bryta ned alls
Djurförsök har visat att de skadar reproduktionsförmågan och även hormonsystem och cellfunktioner
PFAS finns i princip spritt över hela jorden, t.ex i vissa svenska dricksvattentäkter men också ända borta i Arktis där man hittat det i isbjörnars blod

Som med alla av oss skapade konstgjorda ämnen så har man tyckt – och tycker så fortfarande – att de fyller en funktion. I kläder att de är vattenavstötande och i stekpannor att de är fettavstötande men PFAS kan också hittas i t.ex skönhetsprodukter och elektronik. Och som sagt i skidvalla. I flourvalla är det till och med så tokigt att flouret är själva försäljningsargumentet; flouret i glidvalla gör att skidorna glider mycket bättre och i fästvalla så stöter det bort smuts – precis vad man är ute efter med andra ord. Men lika problematiskt när det kommer ut i naturen. Man har hittat rester av PFAS längs Vasaloppsspåren (och förmodligen längs vilket annat skidspår som helst där det åks skidor) och man vet att professionella vallare löper högre risk att få skador på levern. För någon som vallar sina skidor ett par gånger per vinter är det förmodligen inte så farligt men jag anser att man för naturens skull bör undvika det helt ändå. Som tur är finns det alternativ!

Om jag skulle köpa valla skulle jag helt enkelt fråga efter flourfri valla, den kan också kallas “hydrokarbon”. Undvik valla där det står flour, högflour eller lågflour.
Man kan också välja att köpa ett par vallningsfria skidor. Här har det skett en smärre revolution verkar det som. Jag minns fortfarande mina fiskfjällsskidor från lågstadiet, de varken gled eller hade fäste….Men istället för fiskfjäll så är det nu som stighudar under skidorna som ska ge både bra glid och fäste, funderar på ett par sådana när jag köper mitt nästa par. Kallas också SKintec tror jag (kanske är det varumärket, är inte så insatt).

VIll du läsa mer om PFAS i valla, och i andra produkter och bli ännu mer insatt i problematiken så kan du läsa här, här och här. Du kan också lyssna på Klotet som har haft ett helt program om det

In #veckanshållbara

#veckanshållbara 16 – mina fem skäl att inte flyga, kan de också bli dina?

7 februari, 2018 Inga kommentarer

Äntligen flyger debatten om flyget! SOM JAG HAR LÄNGTAT! I flera år har jag sett fram emot när vi börjar diskutera och ifrågasätta våra flygvanor, framtiden får utvisa om det kom för sent men just nu är jag bara glad att fler inser det ohållbara i att flyga som vi gör. Om min tidigare profetia håller så är det nu det börjar vända på allvar, att visa upp bilder från sol-och-badresorna till fjärran länder kommer byta plats på statusstegen med bilder från svenska fjällen eller från en tågstation i Östeuropa, eftersom det givna sättet att ta sig iväg är tåget och inte lågstatusvarianten flyget. Man kan tycka att det är onödigt att prata om status, jag vill själv göra mig fri från alla sådana idéer, men tyvärr tror jag att de flesta av oss fungerar så vare sig vi vill det eller inte; det som får vännerna och grannarna att ge beundrande blickar och tillrop tenderar vi göra mer av och det som samma personer ser ner på kommer vi göra mindre av. Jag tror att vi redan är på väg ditåt med vårt resande och jag hoppas nu bara att rörelsen går tillräckligt snabbt och inte stannar av.

Som jag skrev om på min förra blogg så var det när jag bytte jobb och förväntades flyga regelbundet i tjänsten som hela min hållbarhetsresa kickade igång. Det var en gräns som överskreds helt enkelt när jag förväntades flyga varannan vecka när det faktiskt visade sig gå precis lika bra att ta tåget. Så vad är det som driver mig att säga #jagstannarpåmarken:

Det absolut största skälet, och som ensamt räcker för mig att välja bort flyg, är att jag vill kunna svara mina barn att jag gjorde allt jag förmådde för att skydda planeten och därmed deras chans till en lika god livsmiljö som jag haft. För frågorna kommer att komma;” varför fortsatte ni flyga som om det inte fanns nån morgondag när ni visste hur dåligt det var för klimatet?” Jag hoppas att det är mera värt för dem än att ha sett femtielva olika stränder innan de fyllt 12.
För att flyget är det som generellt för en medelsvensk gör störst avtryck, dvs orsakar mest koldioxidutsläpp, och därför på ett plan är enklast att sluta med. Hade jag fortsatt flyga i jobbet tidigare som hade jag orsakat 4-5 ton koldioxidutsläpp vilket relativt enkelt kunde undvikas genom att åka tåg istället.
Av solidaritet med de människor som aldrig flugit, jag tänker främst på de miljarder människor som kommer resa sig ur fattigdom världen över och som kan tänkas vilja anamma samma resurskrävande livsstil som vi i den rikare världen. Förhoppningsvis kommer inte alla vilja det för då är det rätt kört för Moder Jord men så länge jag själv lever över jordens resurser kan jag knappast ha en åsikt om de också kommer vilja det.
Trots alla upplevelser jag haft på mina resor så är det faktiskt inget jag inte skulle ha överlevt utan, det är liksom ingen mänsklig rättighet att uppleva sol och bad mitt i vintern bara för att vi råkar bo i ett nordligt klimat. Flera av mina privata resor har varit av karaktären: “Jag vill komma bort från vardagen ett tag” “vi är verkligen VÄRDA den här resan så mycket som vi jobbat” “ska jag orka med resten av året så behöver jag den här (flyg)resan”. Det har fått mig att på allvar ifrågasätta skälet till varför jag längtar bort. Är min vardag verkligen så jobbig att jag tror att en solresa på en vecka ska fixa den? Man kan verkligen behöva komma bort ibland men jag försöker då hitta resmål på närmare håll eller mer långsiktigt – styra mitt liv så att jag inte ska behöva längta bort…
För att jag vill fortsätta flyga. Va? Det motsäger ju hela den här grejen med att stanna på marken. Jo, men jag är säker på att jag kommer att flyga igen, har t.ex en drömresa till Island som jag vill göra, men då vill jag att det verkligen verkligen ska vara något superduperspeciellt. Och mina barn ska förstå att det är något superduperspeciellt, inget man bara gör så där. Och sanningen är att som det ser ut nu så finns det inte plats för min flygresa men jag ska i alla fall försöka spara ihop till den, och då tänker jag inte på pengarna utan på de utsläpp den kommer att orsaka.

Vilka är dina skäl att sluta flyga? Eller vilka är dina skäl att INTE sluta…?

In #veckanshållbara

#veckanshållbara 15 – lär dig mer om olika tygers miljöpåverkan

25 september, 2017 Inga kommentarer

Som jag nämnde i förra #veckanshållbara så älskar vi (för mycket…) att köpa kläder och vi skulle spara mycket pengar och naturresurser på att radikalt minska vår konsumtion. Men om man nu ändå ska shoppa så kan det vara fint att lära sig lite mer om vilket material klädesplagget är gjort av och hur framställningen går till. Tidigare brydde jag mig ärligt talat rätt lite om den saken, huvudsaken var ju att det var snyggt och helst satt bra. Jag inser ju nu att det finns väldigt mycket att vinna på att vara lite mer påläst, som alltid när det kommer till konsumtion…

Jag har listat info nedan om några vanliga tyger och hur jag tänker kring dem. Informationen har jag mestadels tagit från en alldeles ypperlig sajt från Sveriges Konsumenter som heter “Stilmedveten”. Besök den gärna för ännu mer information! I korthet kan man säga att jag gillar tyger av naturmaterial och ogillar de av konstgjort material…

Några tyger från naturfibrer, från växt – och djurriket

Ull -en av mina absoluta favoriter! Jag gillar alla typer av kläder i ull men de bästa är nog funktionskläder (för träning och friluftsliv), strumpor och varma tröjor. Ullen kommer allra oftast från får, antingen “vanliga” får men väldigt vanligt är också merinoull. Ull innehåller ett fett som heter lanolin och gör att att materialet är smutsavstötande och därför oftast kan vädras istället för att tvättas vilket är mycket positivt ur miljösynpunkt. Jag upplever också att ull inte luktar illa som t.ex träningskläder i syntetmaterial gör efter ett tag. Det man ska vara uppmärksam på när det kommer till merinoull som är att den ska vara “muelsingfri”. Muelsing är ett otäckt och plågsamt ingrepp vissa producenter gör för att undvika fluglarver.

Lin – eller linne som själva tyget heter. I Sverige hade vi tidigare en stor produktion av lin men som tyvärr krympt väldigt mycket. Kommer från stjälken på linblomman och ger ett slitstarkt tyg, om än rätt robust och lite styvt ibland. Jag har en del klänningar i linne och gillar dem verkligen. Behöver inte heller tvättas ofta och gör inget att de blir lite skrynkliga utan det blir nästan snyggare så. En problematisk del av tillverkningen av linne är den s.k vattenrötningen vilket efterlämnar ett syreförbrukande vatten som sen kan bidra till syrefattiga miljöer när det släpps ut i vattendrag. Har inte lyckats få reda på hur stort problem det är dock.

Siden – tillverkas av silkestråden som kommer från den kokong som silkesmasken spinner runt sig när den förpuppas och blir en silkesfjäril. Grymt härligt och luftigt material men som jag bara har i “finare” kläder eftersom jag tycker det blir så skrynkligt, och inte så snyggt skrynkligt….., och behöver handskas med så varsamt.

Bomull – det vanligaste materialet i kläder och merparten av mina kläder är nog i bomull skulle jag tro. Råvaran kommer från bomullsplantan som växer på stora fält. Jag försöker numera att alltid köpa miljömärkt bomull om jag måste köpa nytt då det går åt stora mängder kemikalier vid produktionen av konventionellt odlad bomull. Ett annat stort problem, vid all odling av bomull, är att det också behövs väldiga mängder vatten. Bomullsfälten finns ofta på platser där det kan vara problem med vattentillgång vilket spär på problematiken enligt mig.

Tyger av s.k regenatfibrer, konstfibrer utvunnet ur naturmaterial

Lyocell/Tencel – jag har få kläder i lyocell (Tencel är ett varumärke med kläder gjort av lyocell) men gillar de få jag har, skönt och följsamt material. Råvaran är en fiber som kommer från träd, t.ex gran. Vid tillverkningen används en del kemikalier men efter vad jag förstått i ett slutet system, dvs ska inte orsaka några utsläpp.

Viskos – tillverkas likt Lyocell av cellulosan från träd vilket känns bra, och jag gillar själva tyget. Dock försöker jag ändå undvika det numera då det går åt stora mängder kemikalier både vid utvinningen av cellulosa och sen vid själva tillverkningen av tyget.

Tyger av konstfibrer, dvs helt konstgjort material

Polyester – en av de vanligaste materialen i kläder och jag har mängder av kläder där den ingår till hel eller viss del. Polyester försöker jag i möjligaste mån att undvika numera då jag tycker det är problematiskt ur flera synpunkter. Dels kommer det från petroleum (precis som plasten gör) vilket är en ändlig råvara dels används stora mängder kemikalier vid tillverkningen. Det räcker för att mina varningsklockor ska börja ringa. Dessutom andas inte tyget heller tycker jag och det är något jag ogillar allt mer.

Fleece – tillverkas oftast av polyester och är en av de stora tygbovarna, vilket som tur är har uppmärksammats allt mer senaste åren. När man tvättar fleece (särskilt ny) släpps miljontals små plastpartiklar ut med tvättvattnet som reningsverken inte klarar att filtrera bort utan de hamnar sen i våra vattendrag där fiskar och andra vattenlevande organismer mumsar i sig dem. De få fleeceplagg jag eller barnen äger är alla köpta second hand då den mesta “skadan redan är skedd” eftersom den är tvättad flera gånger och så undviker jag i det längsta att tvätta dem igen.

Mitt avslutande råd är att lära sig lite om de vanligaste tygerna och börja kolla vad kläder och annat innehåller innan du går på nästa shoppingrunda, det kommer både du och miljön att vinna på. Lycka till!

googlec1148dd31121115e.html

In #veckanshållbara

#veckanshållbara 14 – 6 skäl till varför du inte behöver uppdatera vårgarderoben

21 april, 2017 Inga kommentarer

Våren står liksom på vänt just nu och det har varit minusgrader, snö, regn – och lite sol om vart annat den senaste tiden, ett riktigt aprilväder med andra ord. Scillan, tulpanerna och påskliljorna har dock vågat sig upp vilket ändå ger hopp om lite varmare tider snart. Ett annat säkert vårtecken är tidningarnas rubriker om “5 heta tips för att förnya vårgarderoben”, “Beach 2017 närmar sig – här är din guide till den snyggaste bikinin” och liknande, alla variationer på samma tema “Du duger inte som du är, men om du köper det är kommer du bli lycklig och populär (och klädföretagen kan tjäna lite mer pengar)”

Om jag passerar klädbutiker eller går igenom en galleria så vet jag att jag också kan bli sugen på att gå in och UNNA mig något nytt. Särskilt så här i brytningstiden mellan två årstider då jag liksom vill ha någon slags nystart, oklart på vad men så känns det. Min strategi sedan några år är att därför helt enkelt undvika att utsätta mig för den lockelsen om jag känner mig lite “svag”. Läser inga modetidningar, sagt upp onödiga kundkort som bara genererar reklam, går inte in i nån butik och kollar “bara för att” som jag kunde gör förr, och försöker helt enkelt nöja mig med vad jag har.

Här har jag listat mina 6 skäl till varför jag tycker att du ska följa mitt exempel och inte uppdatera din vårgarderob, kan f.ö med fördel användas även inför vinter, sommar, höst, jul…..

Du sparar pengar. Som du kan använda till något mycket mer givande och klimatsmart än en tröja som är modern i två månader.
Du är med och rädda klimatet. Sveriges textilkonsumtion motsvarar 730 000 bilars koldioxidutsläpp så det finns en stor klimatvinst med att undvika konsumtion av nya kläder.
Du sparar vatten, mycket vatten. Det går åt stora mängder vatten vid framställning av olika textilier (mitt nästa inlägg ska handla om olika tygers miljöpåverkan) och den vanliga bomullen är törstigast av dem alla. Det går åt ungefär 2700 liter vatten för en enda t-shirt och hiskeliga 11 000 liter för ett par jeans. Dessutom hittas bomullsfälten ofta där det redan råder brist på dricksvatten.
Du minskar kemikalieanvändningen. Kemikalier vill man ju gärna undvika i så stor utsträckning det går men vid produktion av textilier är det svårt. 200 000 TON behövs det uppskattningsvis för att producera de textilier som vi svenskar köper varje år.
Du är inte med och göder en i mina ögon tveksam industri. Det är fortfarande ett stort problem med barnarbete, och överhuvudtaget dåliga förhållanden för arbetare, inom textilindustrin. Även om stora kedjor som t.ex HM säkert jobbar hårt med uppförandekoder så poppar det titt som tätt upp exempel där man inte har koll på sin leverantörskedja ända ut. Helt oacceptabelt tycker jag. Väldigt billiga kläder gör mig snarare misstänksam än glad.
Du behöver inga nya kläder! Men jooooooooooooo, jag har ingenting att ta på mig, är bara så less på allt, skriker du då. Jag har läst att det finns cirka 220 miljoner oanvända plagg i svenskarnas garderober, och kvinnor har i snitt 46% fler oanvända plagg än män. Det finns garanterat kläder att använda. Känns det helt oöverkomligt så byt/bytlåna med vänner, handla i second hand butik eller Tradera. Det är att köpa NYA kläder som är det problematiska.

Några saker jag gör för att konsumera kläder mer klimatsmart och miljövänligt, om jag nu VERKLIGEN måste ha något.

Frågar mig själv fem gånger till om det verkligen är sant.
Letar igenom alla mina kläder igen, det jag la bort för ett par år sen känns kanske helt ok nu (jo, faktiskt, t.ex jeans där trenden ändrat sig och gjort det avlagda superinne igen)
Köper second -hand
Köper nytt efter att ha kollat kvalitet och miljöpåverkan och säkerställt att det är något jag kommer kunna och vilja ha många år framöver.

Ha en härlig och hållbar vår!

Länkar att läsa mer: här, här, här

In #veckanshållbara

#veckanshållbara 13 – rensa i badrumsskåpet och spara på miljö, tid och pengar

24 mars, 2017 Inga kommentarer

Back in the days när jag gjorde regelbundna besök hos frisören och hudvårdsterapeuten (tror jag det hette)och ibland toppat med någon sminkkurs blev jag alltid, ALLTID itutad att jag nog skulle behöva det här nya schampot för extra volym, det här serumet för extra lyster i huden och HUR kunde jag inte använda primer före underlagskrämen?! Det var inte alltid jag faktiskt köpte det men tillräckligt ofta för att badrumsskåpet var välfyllt. De är ju också alltid väldigt trevliga de här människorna, och kan vara rätt så övertygande när man är lite lagom mör efter en timme eller två i deras omvårdnad…Men, man ska ju ha klart för sig att det är på att sälja de här produkterna som ger dem de enklaste inkomsterna. Precis som all reklam – ofta förtäckt i “expertråd”, i olika tidningar och magasin också bara syftar till en sak – att få dig att tro att du är ful/allmänt misslyckad/kommer bli utstött om du inte köper just deras produkt och då blir den lyckligaste personen på jorden. Typ så. Det kan kanske vara så att om man har väldigt stora hud – eller hårproblem så är man kanske hjälpt av vissa specialprodukter men annars har jag oerhört svårt att se en person behöver 10-15 produkter bara till ansiktet, varje dag, bara för att kunna gå utanför dörren. För mig kom det två väckarklockor som fick mig att radikalt ändra syn på det här. Först min kompis Sanny som deklarerade att hon bara använde vanlig tvål för att tvätta ansiktet. What?! Tvål? Men hur klarar du dig utan rengöringslotion, ansiktsvatten och eye-makeup remover?? Uppenbarligen hur bra som helst. Det andra var när jag läste boken “Badskumt” av Katarina Johansson där hon grundligt går igenom alla skumma saker som väldigt många av våra hudprodukter innehåller. Efter det gjorde jag en i princip total utrensning av mitt badrumsskåp. Jag lämnade in det mesta på återvinningscentralen eller så skänkte jag bort till kompisar som inte (ännu!) var lika nogräknade (självklart med information om varför jag inte ville ha det kvar). Jag gick från att kanske inte varje dag men tillräckligt ofta ha använt: rengöringslotion, ansiktsvatten, eye-makeup remover, dagkräm, nattkräm, särskilt kräm för ögonen, mineralpuder, rouge, ögonskugga, eyeliner, kajal, mascara och så en skvätt parfym. För det är ju så att ju mer grejer du trycker på huden desto fler produkter måste du sen ha för att rengöra och återfukta huden, i alla fall är det det vi ska tro. Alltså, jag blir helt matt bara jag läser det här. Numera använder jag tvål (Sanny, du hade rätt!) eller bara vatten rätt och slätt, oftast en hudkräm jag använder till hela kroppen – allt hemmagjort. Och så mascara när jag jobbar och emellanåt en parfym från Weleda då jag är väldigt svag för dofter. Mer blir det inte. Jag har ett makeup-kit att ta fram till festliga tillfällen, vilket numera blir typ två gånger per år………..Jag har också en drivkraft till att stå så lite som möjligt framför spegeln och det är våra två döttrar. Jag vill inte att de ska se pappa stryka lite vax i håret, borsta tänder och gå ut, och så ska jag stå 15-20 min med femtielva burkar och flaskor, de signalerna kommer de tyvärr bli utsatta för ändå tids nog men de ska inte komma från mig.

Jag sparar SÅÅÅ mycket tid och SÅÅÅÅ mycket pengar och SÅÅÅÅ mycket energi på att badrumsbanta så jag skulle vilja uppmana dig att titta kritiskt på det du har därhemma och känna om du verkligen behöver allt. Min hud och mitt hår är i bättre skick nu än tidigare och jag har ännu inte blivit utstött eller känt mig särskilt misslyckad och jag kan garantera att du inte heller kommer det!

In #veckanshållbara

#veckanshållbara 12 – ladies, hur ni sparar avfall högt som 5 Eiffeltorn och får bättre hälsa och ekonomi på köpet

10 mars, 2017 2 kommentarer

En kvinna gör av med ungefär 20 000 bindor eller tamponger under en livstid. Staplade man t.ex alla tamponger ovanpå varandra skulle det bli lika högt som 5 Eiffeltorn. Det är en ansenlig mängd sopor, för det blir ju sopor efter att ha använts en gång. Överhuvudtaget borde vi ifrågasätta alla prylar vi använder en endaste gång och sen slänger. Och det går ju inte riktigt att återvinna mensskydd heller…Som tur är finns ju MENSKOPPEN – tadaa, kan det vara en av de smartaste uppfinningarna ever? Jag har läääääänge vetat om att det alternativet fanns men inte orkat testa och tyckt det verkade lite äckligt och jobbigt, så istället stoppade jag huvudet i sanden och fortsatte vara en miljöbov en gång i månaden. Men nu har jag sen några månader testat och insett att det finns ingen väg tillbaka. Nu hoppas jag att jag med mina åtta argument lyckas övertyga dig om att du också borde ge det ett försök!

Kostnaden för menskoppar under en livstid kanske uppgår till cirka 1000 SEK, att jämföra med att köpa bindor och tamponger som landar på runt 12 000.
Du behöver inte längre lägga huvudbry och tid på OM du har bindor/tamponger hemma och inte heller på inköpen av dem. Eftersom du bara har en menskopp som du återanvänder så finns den alltid där för dig när du behöver den.
Du sparar på miljön i form av mindre avfall som bara går till förbränning och även på råvaror då det inte behöver tillverkas nya bindor och tamponger hela tiden.
Du kan använda menskoppen under längre tid än bindor/tamponger, det vill säga lägg mindre tid på byten helt enkelt.
Det går att använda menskoppen vid typ alla aktiviteter, t.o.m simning.
Om du vanligtvis använder tamponger så kommer du märka hur mycket bättre menskoppen är för slemhinnorna, mindre torrhet och irritation.
Har läst att 90% av de som testar aldrig kommer gå tillbaka till konventionella mensskydd, det är en rätt bra siffra på hur användarvänlig koppen är.
Det är ENKELT! Inte enklare än att byta bindor och tamponger men efter ett par gångers övande så går det snabbt!

Jag köpte av märket Lunette, en kopp gjord av medicinskt silikon, men det finns mängder av märken. T.ex Organicup, MeLuna, FleurCup, det är bara att googla runt lite.

Om du vill läsa ett ganska underhållande och ingående test av menskoppar så klicka här. Även här kan du läsa mer information.

In #veckanshållbara

#veckanshållbara 11 – hur du får det vackraste håret någonsin och samtidigt räddar miljön

3 mars, 2017 4 kommentarer

Frisörindustrin i Sverige omsätter runt 10 miljarder kr och vi köper schampo och balsam för närmare 800 miljoner kr per år (2013) så det är uppenbart att vi gillar att spendera pengar på vårt hår. Jag har också lagt ansenliga summor på frisörbesök och hårprodukter genom åren. Men de senaste åren har jag medvetet dragit ned på tiden och pengarna jag lägger på håret, en gång till frisören per år och kanske en hundralapp på schampo, om ens det. Allt hör ihop med att jag började läsa mer om vad olika produkter innehåller – hårfärger, schampon, stylingprodukter – och det var oftast en hårresande (!) läsning, det i kombination av att jag led av kliande hårbotten gjorde att jag bestämde mig för att göra en förändring. Sen dess skulle jag säga att mitt hår har blivit mycket starkare och blankare, hårbotten kliar inte i närheten av lika mycket och ofta och all TID och allt VATTEN jag har sparat…..och inte att förglömma, alla ämnen jag besparat reningsverken att ta hand om!

Så här är mina tips på vad jag verkligen tycker du ska testa för att få ett vackrare hår och spara på miljön och dina pengar:

Minska ned på stylingprodukter. Det här är en anledning till varför vi tycker oss behöva tvätta håret så ofta, spray o vax som tynger ned håret och irriterar hårbotten. Testa också stylingprodukter som är bättre för både miljö och hår, kan hittas på t.ex Jordklok eller så gör du egna produkter, hitta inspiration på No Poo
Byt ditt schampo om det innehåller sodium lauryl sulfate (SLS) eller sodium laureth sulfate (SLES), som jag skrev om i mitt förra inlägg om tvål så är de två starka tensider som kan orsaka hudirritation och inte heller är bra för vattenlevande organismer. Och jag lovar att de finns i väldigt många schampon – billiga som dyra…
Sluta tvätta håret! Va…?! Är du inte klok?! Jo, vi tvättar håret alldeles för ofta och använder förmodligen alldeles för starka produkter som torkar ut hårbotten, som gör att den måste producera mer fett (sebum) och så “måste” vi tvätta håret och så är vi inne i en ond cirkel. Om man vill minska ned på tvätteriet så behöver håret gå igenom en avvänjningsprocess på några veckor (kan gå fortare eller långsammare, beroende på hår) och under tiden kan håret upplevas riktigt fett och hemskt men HÅLL UT!!! Det kommer bli bättre, lovar. Så här gjorde jag när jag började min hårdetoxkur:
1. Jag valde att göra det under sommaren då jag var ledig, eftersom det kändes lättare att gå runt som ett potentiellt troll med flottigt hår när jag var ledig. Nu blev jag inte så trollig men det kan kännas bättre att välja en period när man inte behöver träffa så mycket folk. Eller så sätter man bara upp håret i en hästsvans. Eller drar en hatt/keps över. Eller så bara ger man bara allt fingret och är som man är (det bästa!).
2. Innan perioden hade jag tvättat håret ca varannan till var 3e dag, när jag påbörjade detoxen så lät jag det gå cirka 1 till 1,5 vecka mellan tvättarna. Kanske lite fusk men jag sköljde håret rätt ofta när jag badade i havet så det gjorde nog att det kändes ännu lättare.
3. Jag använde Änglamark schampo under den här tiden men det skulle jag inte ha gjort nu då det innehöll (innehåller?) SLES om jag inte minns fel. Tror att t.ex min kliande hårbotten hade blivit bättre snabbare om jag valt ett ännu bättre schampo.
4. Efter sommaren, dvs efter cirka 5-6 veckors kur, så hade mitt hår vant sig vid att det gick minst 1 vecka istället för 2 dagar mellan tvättarna.
5. För drygt ett år sedan köpte jag ett ayurvediskt schampo från Klockargårdens, gjort på indiska tvättnötter och olika örter, ett pulver som man blandar med ljummet vatten och sen masserar in. För mig är det SÅ bra, jag älskar det! Nu låter jag det gå 2-3 veckor emellan tvättarna (och jag har rätt långt hår numera) och det är inga problem. Jag bara borstar det ordentligt morgon och kväll så blir det oftast blankt och fint. Schampoflaskan som kostade typ 200 pix, dvs ganska dyrt, har fortfarande 1/4 kvar efter över ett år så det var också en ekonomiskt bra affär.
Vill man vara ännu mer hard core så man man verkligen sluta helt att tvätta med schampo. Jag har inte vågat men de som kör den här metoden bara masserar hårbotten ordentligt så att sebumproduktionen kommer igång och ev smuts liksom rörs upp och så sköljer de håret ordentligt.
Det finns MASSOR av andra tips på No Poo på olika sätt att tvätta och fixa håret på ett miljövänligt sätt, kan rekommenderas!

Kör hårt!

In #veckanshållbara

#veckanshållbara 10 – 5 skäl att byta ut din flytande tvål till en fast

26 februari, 2017 Inga kommentarer

En sak som jag ofta unnade mig förut var att köpa lyxiga tvålar i snygg flaska med någon god doft. En så enkel sak för att få lite lyx i vardagen. Jag medger att jag fortfarande inte riktigt kan gå förbi ett bord med frestande snygga flaskor utan att ta upp en, snurra och sniffa lite på den men så ställer jag tillbaka flaskan. Och vad är det som får mig att göra det? Ja, förutom det faktum jag inte behöver 25 flaskor tvål hemma så började jag läsa på för ett par år sedan vad flytande tvål – för det är den flytande varianten i flaska jag menar – faktiskt ofta innehåller, och då blev jag helt plötsligt inte riktigt lika sugen på att lägga pengar på det…

Det här är mina topp 5 skäl till varför jag tycker du ska överväga att använda fast tvål i stället:

Flytande tvål innehåller oftast väldigt många ingredienser jämfört med en fast. Det betyder fler ämnen som spolas ned i avloppen med risken att inte reningsverken klarar av att fånga upp alla innan vattnet går vidare ut i vattendragen och ställer till det.
Tensider är något som det oftast finns väldigt mycket av i flytande tvålar, och egentligen i det mesta som löddrar. De finns där för att de både kan lösas i vatten samt kan lösa upp fett och smuts. Problemet är att flera av de vanligaste tensiderna är väldigt uttorkande för huden, kan orsaka hudinflammationer och att de i olika utsträckning är giftiga för vattenlevande organismer. Ett par tensider som jag försöker undvika så mycket som möjligt är sodium lauryl sulfate och sodium laureth sulfate. Du hittar namnen under INCI-listan på förpackningen. Du kommer märka att de två finns i ALLT, typ… Förutom tvål, schampo, duschcrème, diskmedel, som sagt, allt som vi tycker ska löddra. Har du problem med torra hud och kanske eksem så kan det vara värt att testa tvål/duschcrème utan ovan tensider. De kan faktiskt också finnas i fasta tvålar, i alla fall de billigaste, men enligt min erfarenhet i mycket mindre mängd och utsträckning.
Eftersom vatten oftast är den ingrediens som det finns mest av i en flytande tvål så är det ett ställe där bakterier trivs. Därför innehåller flytande tvål också olika konserveringsmedel vilka även de i olika grad är irriterande för huden, kan orsaka allergier och är giftiga för vattenlevande organismer. De jag försöker hålla koll på och undvika genom att läsa INCI-listan är allt med paraben i namnet och det som innehåller zolin i namnet, t.ex methylchloroisothiaolinone.
Du kommer spara pengar! Fast tvål räcker så mycket längre än en flytande.
Det är enkelt att göra egna fasta tvålar, googla eller inspireras t.ex av mitt eget recept här. Toppen till sig själv och som gå-bort present.

Finns det verkligen ingenting negativt med fasta tvålar?

Jo, de behöver torka mellan varven annars kommer bakterier att samlas även där. Men jag har tvålfat med avrinningsfunktion så det är rätt lätt åtgärdat. Jag har också flytande tvål på gästtoaletten eftersom att jag vet att folk i gemen har svårt att DELA fast tvål….Men då har jag hittat flytande tvål i refillflaskor från märket “Sonett” som jag tycker är bland de bästa i den klassen.
Och det finns förstås fasta tvålar som också har onödigt många ingredienser men generellt sätt är det mycket färre och bättre. En kort INCI-lista =bra!
Sen tycker jag själv att det verkligen är trist när det bara är en liten stump kvar och den då är rätt ful. Då är det bara och bita ihop och tänka att man gör något hållbart som använder den tills the very end.

Här är några tips på var du kan hitta fina och bra fasta tvålar…..och även flytande som är helt ok.

Jordklok , Softskin , Lapland Eco store, Devaz

Bra källor om man vill läsa mer: Badskumt, av Katarina Johansson, Naturligt snygg – så gör du en grön detox, av Hannah Sjöström