Slider – Sida 4 – det hållbara livet

In Leva

Varför nöja sig?

26 oktober, 2016 Inga kommentarer

När jag började min ekonomutbildning back in the days så valde jag också att engagera mig i en studentförening för just blivande ekonomer. Det var ett bra sätt att lära känna nya människor om man som jag inte kände en själ i den nya staden. Jag kan egentligen inte säga att jag kände mig särskilt hemma i föreningen men det var helt ok och det fyllde sitt syfte – att få nya bekantskaper. I alla föreningar vill man oftast bygga någon slags anda och gemenskap. Jag minns en sittning (= stor sittande middag) för oss ekonomnollor (=precis-börjat-på-utbildningen-studenter) där ordföranden för föreningen förmodligen ville bygga andan hos oss nya, och andan var att vi blivande ekonomer var så mycket bättre än alla andra. Han lanserade begreppet “Varför nöja sig?!”. Jag minns egentligen inget annat än just den frasen och vad den implicerade, dvs varför nöja sig med mycket när man kan få mer? Varför nöja sig med nånting bra när man kan få nånting bättre? Varför nöja sig med att vara ok när man kan bli bäst? Jag kommer ihåg hur alla jublade och klappade med över denna fras – vi ekonomer skulle minsann inte nöja oss med vilken sk*tlön/jobb/liv som helst! Kanske också jag drogs med i det hela. De där tre orden har poppat upp hos mig emellanåt genom åren, ibland som en påminnelse om att jag minsann är värd mer men oftast som en reflektion att de så precis beskriver vår tidsanda. En ständig jakt på någonting större, bättre, dyrare, högre, längre bort och notan för det tar miljön och vårt välbefinnande. Jag undrar vad som hade hänt om vi istället på den där sittningen ombetts sjunga med i nedan låt, så klok i all sin halvgalna hurtfriskhet.

In Leva

Lyssna inåt och agera för mer balans i livet?

25 oktober, 2016 2 kommentarer

I en rapport från Försäkringskassan med rubriken “Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar mest” kan man bland annat läsa följande korta fakta:

Mellan 2010 och 2015 ökade antalet startade sjukfall i psykiatriska diagnoser med 57 000 eller 59 procent och är sedan 2014 den vanligaste diagnosen • Kvinnor står för 73 procent av ökningen • Anpassningsstörningar och stressreaktioner står för 66 procent av ökningen • Sjukfall i psykiatriska diagnoser är vanligare i yngre medelåldern men ökar i alla åldrar

Jag är själv en del av ökningstalen. Skälen bakom en sjukskrivning för psykisk ohälsa som det handlar om är förmodligen lika många som antalet människor som drabbas. Eller fler då det sällan är bara en orsak till varför man blir sjuk. Men frågan infinner sig ändå: HUR har det kunnat bli så här…? Vi bor i ett land som för många framstår som paradiset, skonade från krig, svält och naturkatastrofer, en vacker natur, frihet att göra och säga vad man vill, en hyfsat fungerande välfärd etc ändå är det så många som inte mår bra. Ofta är det nog en kombination av yttre krav och förväntningar – på jobbet, från ens närmaste omgivning och samhället i stort – och krav man ställer på sig själv – att alltid prestera och vara duktig på alla plan – jobb, familj, fritid. Personligen tror jag att vi har kommit för långt ifrån det som verkligen betyder något och är viktigt för oss själva, det som på allvar gör oss tillfredsställda och harmoniska- på lång sikt och inte bara för stunden. Det är SVÅRT, att i detta ständiga brus av information och intryck som vi lever i, lära sig lyssna ordentligt till vad ens inre behov verkligen är. För min egen del har jag aktivt fått söka sätt att lära mig det här, t.ex har kurser inom personlig utveckling samt yoga och meditation varit till stor hjälp för mig. Inte för att jag nu har alla svaren till vad som ger mig ett hållbart liv men jag är mycket närmare det än innan jag började fundera på det. Jag har landat i att följande parametrar är viktiga för att mitt liv ska kännas hållbart:

Vara nära min familj och spendera mycket tid med dem
Ha en livsstil som påverkar miljön så lite som möjligt
Bidra till att göra världen till en bättre plats att leva på
Leva nära naturen
Odla den kreativa sidan hos mig själv
Ha ett lugnare tempo och inte stressa
Regelbunden yoga och/eller meditation

Det här betyder för mig att allt som går emot ovan är något som jag måste välja bort för att långsiktigt få ett hållbart liv. Och den delen, dvs själva agerandet, är i många fall mycket svårare än att komma fram till vad som är viktigt. Jag funderar dagligen på det här. Något som jag ofta kommer tillbaka till när jag funderar på lösningar är att ifrågasätta alla saker jag gör av vana, t.ex: Behöver jag verkligen det här? Måste jag göra detta? Kan jag göra på ett annat sätt? För vem gör jag det här? Att utmana mig själv så har har både frigjort tid och sparat pengar på olika sätt. Vår senaste förändring är att vi sålde vår bil och skaffade en lådcykel istället. Ett test för att utmana vår bekvämlighet och samtidigt spara både miljö och pengar. Jag kom också fram till att jag ville gå en utbildning (kommer återkomma till den i ett annat inlägg) som går på halvtid och har då försökt ordna så att det ska funka både tidsmässigt och ekonomiskt. Sen är det ju vissa saker som är mycket svårare att genomföra för att det skulle innebära ett uppbrott från plats och jobb. Jag tror t.ex att hela vår familj skulle må ännu bättre om vi bodde på en gård på landet med en helt annan livsstil. Det är såklart möjligt men inget man bara genomför sådär, det kräver en hel del planering och 100% övertygelse om att det är det rätta. Att undvika stress och leva ett lugnare tempo i en storstad och med småbarn känns som det svåraste av allt just nu och där jag inte har någon annan taktik just nu än att ANDAS… Jag tror i alla fall att om vi försöker lyssna mer inåt och ta reda på vad som på allvar känns viktigt och roligt för en själv och agera på det så kommer både vi själva och vår omvärld att må lite bättre.

Hur ser ditt hållbara liv ut? Kommentera gärna!

In #veckanshållbara

#veckanshållbara 5 – möt vintern i giftfria kläder

17 oktober, 2016 Inga kommentarer

Sommaren känns avlägsen och hösten är här sen länge. Kanske är det dags att införskaffa ny höst/vinterjacka eller skor. Själv har jag varit tvungen att skaffa nya regnkläder och vinteroverall till dottern samt en regn/friluftsjacka till mig själv. Och som vanligt när man ska köpa nåt så måste man läsa på en massa vad de innehåller så man inte får en massa sk*i med sig hem. Those were the days när man bara kunde skaffa en jacka som var snygg och bekväm…Som jag skrev om även här så kan kläder innehålla en massa hemska ämnen som inte borde finnas där. När jag nu skulle köpa en ny jacka till mig själv så ville jag ha en av “funktionstyp”, dvs bra när man rör på sig mycket och både är vattenavvisande, vindtät och andande. En typ av jackor som är rätt vanliga. Och en typ av jackor som kan vara riktiga miljöbovar. Det som främst kan vara dåligt med funktionsjackor är ytskiktet och impregneringen. Så kallade högflourerande ämnen (man hör också ofta perflourerande, polyflourerande eller flourkarboner, finns skillnader mellan dem men högflourerande är ett samlingsnamn) har tidigare använts i stor utsträckning för att göra tyger vatten- och smutsavvisande. Problemet med ämnena är att de inte bryts ned i naturen, utan ansamlas där, att det är kroniskt giftigt, reproduktionsstörande och giftigt för vattenlevande organismer. Riktigt vidrigt med andra ord. Som vanligt när man kommer till kemikaliesoppan så finns det en rad olika, alla mer eller mindre hemska. PFOS heter ett som är förbjudet inom EU sedan 2008 men istället för det så har det kommit andra bokstavskombinationer som i princip är samma hemskheter. Eftersom högflourerande ämnen antingen aldrig bryts ner eller bryts ned mycket långsamt så hittar man dem i princip överallt. I isbjörnar i Arktis, kräftor i Ishavet, i blodet på alla oss svenskar, överallt. De förs över till ofödda barn via moderkakan så ingen kommer undan. Nu är det inte bara från kläder ämnena kommer utan t.ex brandskum är också en väldigt stor skurk. (dricksvatten på olika håll i Sverige är förorenade av högflourerande ämnen, läs mer här). Jag skulle kunna skriva massor mer om det här men jag tror att den här infon räcker.

Vad ska man göra då? Ja, som vanligt vara en frågvis konsument och fråga återförsäljare och producenter om hur jackan är gjord och vad den är impregnerad med. Fråga särskilt efter eller kolla på hemsidor för olika märken om jackan innehåller flourkarboner. När jag nu gjorde lite efterforskningar inför mitt jackköp så valde jag till slut mellan en från Didriksons och Fjällräven där Fjällräven helt har slutat med flourkarboner i sin tillverkning och Didriksons i princip helt slutat med det men det finns också andra märken som fasat ut dessa ämnen. Till slut blev det en Fjällräven Eco-shell, som också innehåller återvunnet material och ska gå att återvinna i sin helhet den dagen det blir aktuellt. Med tanke på priset så hoppas jag att det blir efter min död… Till dottern så valde jag till slut en vinteroverall från Gneis (Supershape). Den är impregnerad med “Bionic-Finish” vilken ska vara helt fri från perflourerande ämnen.

Vad man enligt t.ex Naturskyddsföreningen ska undvika att välja är Gore-Tex vilka använder sig av perflourerande ämnen i sin impregnering. På sin hemsida skriver de att de gått från de för miljön farligare “långkedjiga flourföreningar” till “kortkedjiga” dito och att de “appliceras på ett ansvarsfullt sätt”. Jag vet inte vad ni anser men jag har väldigt svårt att köpa något med Gore-Tex nu när jag vet vad de innehåller.

In #veckanshållbara

#veckanshållbara 3 – bojkotta palmolja

14 oktober, 2016 Inga kommentarer

.En viktig sak du kan göra är att undvika palmolja, som finns i vääääldigt många produkter.

Lite korta fakta först:

Palmolja utvinns ur oljepalmens fruktkött
Palmolja kan hittas i livsmedel som glass, kex, kakor, fyllningar, choklad m.m, men också i makeup, tvål, biodiesel, rengöringsmedel och djurfoder.
Uppskattningsvis importerar Sverige ungefär 100 000 ton palmolja
Malaysia och Indonesien är största producenterna av palmolja och står för 87% av världens produktion. Ytan med palmoljeplantage är ungefär 5 miljoner hektar vardera, ungefär en yta motsvarande England (!)
Efterfrågan på palmolja växer varje år, särskilt från tillväxtmarknader som Indien, Kina och Indonesien.

Så vad är problemet då? Ja, ytterligare några fakta behövs:

Palmoljeplantagerna i Indonesien och Malaysia breder ut sig i snabb takt och ofta på bekostnad av nedhuggen regnskog. Mer än en tredjedel av de nya plantager som anlagts i Indonesien, Malaysia och Papua Nya Guinea under de senaste tjugo åren har skett på bekostnad av värdefull tropiksskog. Det här är självklart katastrof för djur, människor och växtarter som trängs undan. Ofta är det också illegala plantager, dvs det finns inga tillstånd för att hugga ner regnskog och anlägga palmoljeplantage.
Ett annat stort problem är de plantager som anlagts på torvmarker i Indonesien och Malaysia. Här räknar man med att omkring två tredjedelar av de utsläpp av växthusgaser som orsakas av oljepalmsplantagerna kommer från de 17 procent av plantagerna som anlagts på torvmarker.
Det har varit – och kan fortfarande vara – mycket svårt för konsumenter att veta att en produkt innehåller palmolja då det ofta göms under beteckningen “vegetabilisk olja”.

Finns det någon ljusning?

JA! Det finns sedan december 2014 en EU-förordning som innebär att producenterna måste ange vilka vegetabiliska fetter/-oljor som finns i produkterna. Det gör att man som konsument har en rättvis chans att undvika produkter där palmolja ingår.
JA! Det finns certifierad palmolja där producenterna av palmolja måste ta en rad miljöhänsyn. Organisationen som certifierar heter RSPO (Roundtable on Sustainable Palm Oil) och förra året certifierades strax under 20% av all palmolja. RSPO är dock kritiserat för att inte vara tillräckligt hårda i sina krav men tycks vara det bästa alternativet sett till hela världen just nu.
JA! Det finns också KRAV-märkt palmolja vilka sätter lite andra krav än RSPO, bland annat sätter man ett tilläggskrav om att regnskog och urskog inte får ha skövlats.
JA! Livsmedelsföretagens styrelse har beslutat om ett gemensamt åtagande som innebär att den palmolja som används i svenskproducerade livsmedel ska vara certifierad senast under 2015

Vad är då det hållbara tipset och veckans utmaning?

Börja läsa innehållsförteckning på egentligen alla produkter men särskilt de kategorier av produkter jag nämnde i början.
Välj bort de produkter som innehåller palmolja och det inte står att den är certifierad.
Om möjligt välj produkter som är KRAV-märkta.

För den som vill läsa mer kan ni gå in här, här och här. Man kan också gå in på det utmärkta miljöprogrammet Klotets hemsida och leta fram avsnittet från 14/1 2015.

Lycka till!

In #veckanshållbara

#veckanshållbara 2 – börja sopsortera

14 oktober, 2016 1 kommentar

Den här veckans tips är att börja eller utöka din sopsortering. Jättesexigt tips verkligen, känns rätt retro eller snarare out-of-date. Ja, det hade ju varit toppen om det nu var inaktuellt men jag har märkt när jag har varit hemma hos familj och bekanta att det är förvånansvärt många som inte gör det. Eller många sorterar glas och eventuellt tidningar, men resten som också borde vara så enkelt att också sortera – metall, hårdplast och kartong struntar man av någon anledning i. Utan att ha gjort någon större sondering så tror jag att det i de flesta fall helt enkelt beror på lathet och bekvämlighet, men gärna gömt bakom “platsbrist”, “det tar mer energi att rengöra förpackningar än vad det sparar att återvinna dem”, “finns ingen återvinning/för långt till återvinning” blablabla….. Numera finns det ju återvinningsstationer på så många ställen att jag har lite svårt att tro särskilt många har så långt dit att det kan bli en ursäkt för att inte sortera. Sen några exempel på hur mycket energi det sparar att återvinna olika typer av material:

En konsevburk som återvinns spar energi som räcker till 7 timmars tv-tittande
En återvunnen aluminiumburk spar energi som räcker till ett dygn vid datorn
Du kan koka 38 koppar kaffe på din dagstidning
En påse matavfall kan bli biogas som räcker till 2,5 kilometers bilkörning

Så, min utmaning till alla som känner sig träffade är att helt enkelt att göra mer när det gäller sopsortering och återvinning!

Gör du inget –> börja med glas och metall
Sorterar du vissa saker men inte allt –> lägg till minst ett område till
Återvinner du allt –> grattis, you’re fabulous!

Lycka till!

PS: Vill man ha mer fakta eller tips om detta kan man klicka sig vidare här

In #veckanshållbara

#veckanshållbara 1 – beräkna ditt klimatavtryck

14 oktober, 2016 Inga kommentarer

#veckanshållbara 1

För mig var det oerhört tankeväckande att kolla hur mycker koldioxidutsläpp jag orsakade. Jag trodde mycket mindre och blev helt chockad över hur illa det var. Det blev liksom startskottet för min resa till ett hållbarare liv. Det finns väldigt mycket mera än “bara” kolidoxidutsläpp att bry sig om men det är en väldigt viktig del, och som man kan få hjälp att mäta (hur man bidrar till t.ex försurningen av haven är ju lite svårare att mäta…). Som bekant är det man kan mäta också enklare att få resultat och förbättringar i. Så första veckans utmaning blir att kolla upp hur mycket koldioxid du orsakar på ett år, t.ex genom att göra en uträkning här

Jämför med vad som räknas som hållbart för att slippa ökning av jordens medeltemperatur med mer än 2 grader.

Känn hur det känns. Förmodligen lätt förskräckt men förhoppningsvis inspirerad till förändring snarare än handlingsförlamad.

Gör en plan för året för hur du ska minska utsläppen. Det som orsakar mest utsläpp (ganska ofta de svåraste…) är förstås viktigast att ändra men ta med några “quick wins” så du känner dig duktig. Om du skulle vilja få hjälp med strategi och plan i din hållbarhetsresa så kontakta mig så hjälper jag gärna till!