Category

Köpa

Category

MALL OF SCANDINAVIA STÄNGT P.G.A #whitemonday !!! Va?! Är det sant?

Nej, tyvärr är det ju inte det. Kommersen i ”Skandinaviens största galleria” fortsätter även idag. Men nog hade det varit fantastiskt om denna gigantiska köplada – designad för att vi ska kunna spendera så mycket tid och pengar som möjligt – istället var en plats enbart för second hand, återbruk och delningstjänster, skomakare, skräddare och alla andra yrken som kan hjälpa oss att vårda det vi har istället för att köpa nytt. Krydda dessutom med matbutiker med bara BRA mat, mötesplatser som är gjorda för människor, inte konsumenter. Endast fantasin sätter gränsen för vad man skulle kunna fylla bygget med.
Gör dig själv och Jorden en tjänst och släng alla Black Friday- mail med erbjudanden och kolla istället in www.whitemonday.se – MÅNGA erbjudanden som gynnar både dig och planeten. Där är det öppet och du är välkommen 💚

Jag började skriva det här inlägget om hur vi kan fira en hållbarare jul och så kände jag, “men vänta, har jag inte redan skrivit detta en gång?”. Jomenvisst, för två år sen och med samma frustration över att julhandeln skulle slå rekord IGEN…Jag läste igenom det och det enda jag behövde ändra var HUIs prognos för julhandeln – den var nästan 78 miljarder 2016 och i år är den nästa 80 miljarder….Så håll till godo, jag gillar återbruk och varför inte också när det kommer till blogginlägg ; )

Jag Ä.L.S.K.A.R julen. Verkligen. Alla dofter, ljud, pyssel, mat förknippade med julen är bara bäst. Det är en tid då många ofta känner sig rätt givmilda vilket brukar synas i julhandeln. Rekord brukar det bli varje år, i alla fall känns det så. I år spår HUI (Handelns utredningsinstitut) att vi svenskar kommer att julhandla för nästan 80 miljarder kronor. ÅTTIO MILJARDER KRONOR. Det är alltså närmare 8000 pix per svensk, alla bebisar inkluderade.  Jag är inte emot julklappar, god mat och att unna sig saker till jul men alltså 8000 kr per person? I snitt?! Kände därför att det veckans hållbara tips var på sin plats. Hur kan vi fira en klimatsmartare jul? Jag har snott flera tips från LAND.se, sen kryddat med egna tankar.

1. Köp närproducerat

Föredrar du ett traditionellt julbord med köttbullar, julskinka och prinskorv? Välj närproducerat i den utsträckning det går. Vi brukar handla nästan-direkt från olika lantbrukare i regionen genom Min Farm, kolla deras hemsida för att se om de levererar dit du bor. Se också till att handla rätt mängd mat, gör matlådor och frys in. Varje år hamnar ungefär tio procent av julmaten i soptunnan, enligt en Sifoundersökning. Det innebär att mat för flera hundra miljoner kronor slängs i onödan – helt vettlöst!

2. Mer grönska på julbordet

Det har verkligen hänt något senaste åren när det kommer till vego överhuvudtaget men också när det kommer till det traditionstyngda julbordet. Googlar man eller kolla i mattidningar inför julen så flödar det av vegetariska recept. Och inte behöver man vara vegetarian för att uppskatta ugnsbakade gul- och polkabetor med tryffel och getost som jag numera alltid brukar göra, eller nån schysst, enkel grönkålssallad med hasselnötter och granatäppelkärnor. Förutom att det är klimatsmart och gott så är det bra för hälsan och man kan kliva från bordet och inte vara alldeles däst….

3. Res miljövänligt

Resandet utgör en stor bov under julhelgen. Åk helst tåg eller buss. Förutom miljövinsten är det också säkrare än att köra bil och du undviker långa köer. Om alla biljetter redan är slut kan det vara en bra idé att kolla upp olika sajter eller Facebookgrupper för samåkning.

4. Det hänger på ljuset

Under julen gillar vi att mysa extra mycket med tända ljus, julgransbelysning och ljusslingor. Men ha inte belysningen tänd i onödan. Koppla in en timer och använd LED-lampor. I stället för klassiska värmeljus med aluminiumkopp finns det flera miljövänliga alternativ på marknaden som jag också skrev om i #veckanshållbara 6.  Reluminus har ett patenterat ljussystem med refillpuckar av 100 procent stearin, helt utan paraffin och palmolja. Ljuskoppen i glas eller värmebeständig plast är dessutom återanvändbar. Numera går de att hitta lite överallt, de är riktigt bra. 

5. Ta in naturen när du pyntar

Jag brukar samla mossa, kvistar, kottar och allt möjligt fint som finns ute och göra i ordning stilleben och olika arrangemang. Om man nu gillar att pynta och göra fint inför julen så rekommenderas det verkligen. I år återanvände jag för tredje gången förra årets vissnade julkrans och pyntade med nya fina kvistar, det har blivit en ny hållbar jultradition : )

img_1197

Förra årets krans, lite lessen trots sina röda band.

img_1199

Inte helt klar men så mycket gladare i ny grön kostym. Och röda band.

6. Skrota plastgranen!

En vanlig svensk gran, odlad så nära som möjligt, är bästa valet för den som vill ha julgran. Jag har turen att kunna hugga en egen gran som är garanterat giftfri men om man vill köpa en gran – och bor i Stockholm eller Göteborg så rekommenderas “Smålandsgran”; ett företag som levererar ekologiska julgranar. Miljösämst är i alla fall plastgranen, även om man kan använda den i flera år. Den totala miljöpåverkan, när man räknar in produktion, transporter och mängden giftiga kemikalier vid nedbrytning och förbränning, blir störst med en plastgran.

7. Sortera rätt

När gästerna har åkt hem och julfirandet är över återstår ofta en hög med presentpapper på golvet. Då kanske inte orken finns att ställa sig och sopsortera. Här är några regler som du kan förhålla dig till: Omslagspapper sorteras bland pappersförpackningar, julsnören lägger du i soppåsen, frigoliten kan du lägga i behållaren för plastförpackningar, ljusslingan lämnar du som smått el-avfall på återvinningscentralen och julgranen kan du lämna in på närmaste återvinningscentral eller i grovsoprummet.

8. Köp färre och bättre

Som sagt, julhandel för 8000 kr per person…Jag tror att många av oss skulle kunna dra ned på julklappsinköpen väldigt mycket utan att alltför mycket tårar skulle spillas. Själv tycker jag det är bra att ge bort upplevelser eller till välgörande ändamål, särskilt till vuxna. Till barnen ger vi ganska få saker och gärna second hand om vi hittar. Lägger hellre lite tid på att hitta saker eller kläder i bra och hållbara material. Tidigare var jag emot det här att ge ett syskons avlagda pryl/klädesplagg som en julklapp men jag har ändrat åsikt. I alla fall när de fortfarande är rätt små så spelar det ju ingen som helst roll. Så nu blir det avlagda böcker och dockor till minsta buset,storasyrrans urvuxna men superfina snurrklänning till mellanhjärtat och vår stortjej kommer få MÄNGDER med lego från pappas yngre kusiner. Det blir nog en fin jul i år!

Lycka till!

Jag har tidigare skrivit om att undvika högflourerande ämnen när man köper funktions – och vinterkläder, det gäller fortfarande såklart men där har det hänt en del; fler tillverkare fasar nu ut de högflourerande ämnena från sin produktion vilket är mycket glädjande. Det lönar sig att ligga på som konsument! Ett område där de här ämnena fortfarande lever ett gott liv är i skidvalla. Jag åker själv längdskidor och var inte medveten om det förrän för något år sen. En liten re-cap på varför vi bör undvika högflourerande ämnen (det är samlingsnamnet, går också ofta under namnet PFAS):

  • PFAS är kemikalier skapade av människan som är oerhört svåra att bryta ned i naturen, kanske går de inte att bryta ned alls
  • Djurförsök har visat att de skadar reproduktionsförmågan och även hormonsystem och cellfunktioner
  • PFAS finns i princip spritt över hela jorden, t.ex i vissa svenska dricksvattentäkter men också ända borta i Arktis där man hittat det i isbjörnars blod

Som med alla av oss skapade konstgjorda ämnen så har man tyckt – och tycker så fortfarande – att de fyller en funktion. I kläder att de är vattenavstötande och i stekpannor att de är fettavstötande men PFAS kan också hittas i t.ex skönhetsprodukter och elektronik. Och som sagt i skidvalla. I flourvalla är det till och med så tokigt att flouret är själva försäljningsargumentet; flouret i glidvalla gör att skidorna glider mycket bättre och i fästvalla så stöter det bort smuts – precis vad man är ute efter med andra ord. Men lika problematiskt när det kommer ut i naturen. Man har hittat rester av PFAS längs Vasaloppsspåren (och förmodligen längs vilket annat skidspår som helst där det åks skidor) och man vet att professionella vallare löper högre risk att få skador på levern. För någon som vallar sina skidor ett par gånger per vinter är det förmodligen inte så farligt men jag anser att man för naturens skull bör undvika det helt ändå. Som tur är finns det alternativ!

  • Om jag skulle köpa valla skulle jag helt enkelt fråga efter flourfri valla, den kan också kallas “hydrokarbon”. Undvik valla där det står flour, högflour eller lågflour.
  • Man kan också välja att köpa ett par vallningsfria skidor. Här har det skett en smärre revolution verkar det som. Jag minns fortfarande mina fiskfjällsskidor från lågstadiet, de varken gled eller hade fäste….Men istället för fiskfjäll så är det nu som stighudar under skidorna som ska ge både bra glid och fäste, funderar på ett par sådana när jag köper mitt nästa par. Kallas också SKintec tror jag (kanske är det varumärket, är inte så insatt).

VIll du läsa mer om PFAS i valla, och i andra produkter och  bli ännu mer insatt i problematiken så kan du läsa här, här och här. Du kan också lyssna på Klotet som har haft ett helt program om det

En av mina förhoppningar inför förra året var att “göra något mer radikalt” i vår livsstil. Vad som är radikalt kan man ju alltid diskutera men att göra oss av med bilen och testa det under ett år kändes som en bra grej. Min man var också positiv till idén (kanske för att han skötte i princip allt praktiskt med service, däckbyte etc…). En av mina grundläggande övertygelser när det kommer till att styra över till en hållbar livsstil är att vi måste ge upp en hel del av vår bekvämlighet, vilket t.ex kan vara att inte äga en bil när man är omgiven av andra möjliga transportsätt som vi är, MEN….att det absolut inte behöver betyda ett sämre eller jobbigare sätt att leva, bara lite annorlunda. Jag tror också att de stora hindren i många fall ligger i våra huvuden, föreställningar om hur det ska vara som blockerar oss att se att andra sätt är möjliga. Nåväl, här kommer en sammanfattning i ord och siffror.

Vi sålde bilen i början av oktober 2016. En omedelbar skön sak, som vi inte tänkt på innan, var hur mycket mer plats vi fick på vår relativt lilla tomt. Barnen kunde springa runt huset mer obehindrat och det blev mycket smidigare att ta ut cyklarna från vår bod. Väldigt snart investerade vi i en elektrisk lådcykel från Cargobike för cirka 20 000 SEK ink lås, kapell m.m. En ansenlig summa men jämfört med en bil inte mycket. Det finns också begagnade varianter och utan elmotor som kan få ned kostnaden en hel del. Hos oss är det rätt backigt och för mig med två barn i plus packning var elmotor ett måste. Precis som vi inte använt bilen till vardags har vi heller inte använt elcykeln varje dag. Men till storhandling, utflykter, skjuts till aktiviteter har den varit toppen och en stor hjälp.

Eftersom målet med förändringen inte var ett bilfritt år utan ett bilägarfritt år så gick vi med i ett par olika bilpooler som finns här (alltså, bara att det finns fler än en är ju guld!). Den vi kom att använda mest var Sunfleet  som ägs av Volvo. Det finns lite olika upplägg beroende på hur ofta man behöver använda bil. Vi hyrde oftast över en helg och det var aldrig problem att få tag i en bil. Såklart behövde vi planera för det och boka några dagar innan eftersom vi behövde en lite större bil för att få plats med barnstolar och packning. Det som vi hade använt vår egen bil till främst var resor till vår stuga 8,5 mil bort vilket vi hade gjort regelbundet april-oktober, inte varje helg men rätt ofta. Resan tar cirka en timme med bil dörr till dörr. Att åka kollektivt tar cirka 2,5 timme dörr till dörr, en ganska stor skillnad i tid men ännu större rent praktiskt med bussbyten med två barn och all packning som kommer med det. Här hade jag tänkt att vi skulle åka kollektivt mer men det fallerade helt. Vi hyrde alltid bil från bilpoolen istället. Istället åkte vi ut lite mer sällan än vi skulle ha gjort annars, en vinst för klimatet  och en uppoffring för oss enligt mig. Men men, i det stora hela ingen stor sak.

Ett annat tillfälle då vi brukat använda bilen är när vi åker och hälsar på våra familjer 20 resp 60 mil bort. Även här gav vi i princip upp tanken på kollektivt resande, förutom vid ett tillfälle. Resan 60 mil går till inre Norrland vilket är en utmaning utan bil om man känner till de allmänna kommunikationerna där. Men vid ett tillfälle blev jag och tjejerna skjutsade av mina föräldrar 20 mil (i princip nästgårds där uppe…) till närmsta tågstation och så tog vi tåget de sista fem timmarna hem. Men eftersom  det bara handlade om ca 4 “släktresor” totalt under året så gjorde vi det enkelt för oss och hyrde bil. Under sommarsemestern på fem veckor så långtidshyrde vi bil för hela den tiden. Stugan och släkt var de främsta resmålen och som beskrivet ovan så var det den enklaste lösningen.

Så vad har vårt bilägarfria år gett i siffror?

Mil och CO2-utsläpp:

Antal körda mil i snitt under ett år INNAN vi sålde bilen: 1250 mil = 2,88 ton CO2

Antal körda mil EFTER vi sålde bilen: 816 mil=1,55 ton CO2

Skillnad: 434 färre mil & 1,33 ton CO2

Månadskostnad:

Snittkostnad/månad INNAN vi sålde bilen: ca 5000 kr (ink värdeminskning av bilen)

Snittkostnad/månad EFTER vi sålde bilen: 2790 kr 

Skillnad: 2210 kr lägre månadskostnad. Skillnaden ligger mest i att vi sluppit den värdeminskning som att äga en bil innebär (storleken beror på vilken typ av bil, ålder osv). Skillnaden blev ganska liten när vi jämförde de löpande kostnaderna.

Som synes så har vi sparat både pengar och miljö och fått minskade klimatutsläpp där det sistnämnda var min absolut största drivkraft. Det känns också väldigt bra att dela på resurser istället för att äga något så resurskrävande som en bil som sen står still största delen av tiden. Mer svårmätt  är den tid och energi vi sparat på att inte ta hand om en bil men som inte är att förringa.

Avslutningsvis vill jag verkligen rekommendera att undersöka möjligheterna att göra dig av med bilen, i alla fall om man bor där det kan finnas någon bilpool att gå med i. Det behöver ju inte vara för livet utan kan ju vara ett test under period om det känns enklare så….!

Som jag nämnde i förra #veckanshållbara så älskar vi (för mycket…) att köpa kläder och vi skulle spara mycket pengar och naturresurser på att radikalt minska vår konsumtion. Men om man nu ändå ska shoppa så kan det vara fint att lära sig lite mer om vilket material klädesplagget är gjort av och hur framställningen går till. Tidigare brydde jag mig ärligt talat rätt lite om den saken, huvudsaken var ju att det var snyggt och helst satt bra. Jag inser ju nu att det finns väldigt mycket att vinna på att vara lite mer påläst, som alltid när det kommer till konsumtion…

Jag har listat info nedan om några vanliga tyger och hur jag tänker kring dem. Informationen har jag mestadels tagit från en alldeles ypperlig sajt från Sveriges Konsumenter som heter “Stilmedveten”. Besök den gärna för ännu mer information! I korthet kan man säga att jag gillar tyger av naturmaterial och ogillar de av konstgjort material…

Några tyger från naturfibrer, från växt – och djurriket

Ull -en av mina absoluta favoriter! Jag gillar alla typer av kläder i ull men de bästa är nog funktionskläder (för träning och friluftsliv), strumpor och varma tröjor. Ullen kommer allra oftast från får, antingen “vanliga” får men väldigt vanligt är också merinoull. Ull innehåller ett fett som heter lanolin och gör att att materialet är smutsavstötande och därför oftast kan vädras istället för att tvättas vilket är mycket positivt ur miljösynpunkt. Jag upplever också att ull inte luktar illa som t.ex träningskläder i syntetmaterial gör efter ett tag. Det man ska vara uppmärksam på när det kommer till merinoull som är att den ska vara “muelsingfri”. Muelsing är ett otäckt och plågsamt ingrepp vissa producenter gör för att undvika fluglarver.

Lin – eller linne som själva tyget heter. I Sverige hade vi tidigare en stor produktion av lin men som tyvärr krympt väldigt mycket. Kommer från stjälken på linblomman och ger ett slitstarkt tyg, om än rätt robust och lite styvt ibland. Jag har en del klänningar i linne och gillar dem verkligen. Behöver inte heller tvättas ofta och gör inget att de blir lite skrynkliga utan det blir nästan snyggare så. En problematisk del av tillverkningen av linne är den s.k vattenrötningen vilket efterlämnar ett syreförbrukande vatten som sen kan bidra till syrefattiga miljöer när det släpps ut i vattendrag. Har inte lyckats få reda på hur stort problem det är dock.

Siden – tillverkas av silkestråden som kommer från den kokong som silkesmasken spinner runt sig när den förpuppas och blir en silkesfjäril. Grymt härligt och luftigt material men som jag bara har i “finare” kläder eftersom jag tycker det blir så skrynkligt, och inte så snyggt skrynkligt….., och behöver handskas med så varsamt.

Bomull – det vanligaste materialet i kläder och merparten av mina kläder är nog i bomull skulle jag tro. Råvaran kommer från bomullsplantan som växer på stora fält. Jag försöker numera att alltid köpa miljömärkt bomull om jag måste köpa nytt då det går åt stora mängder kemikalier vid produktionen av konventionellt odlad bomull. Ett annat stort problem, vid all odling av bomull, är att det också behövs väldiga mängder vatten. Bomullsfälten finns ofta på platser där det kan vara problem med vattentillgång vilket spär på problematiken enligt mig.

Tyger av s.k regenatfibrer, konstfibrer utvunnet ur naturmaterial

Lyocell/Tencel – jag har få kläder i lyocell (Tencel är ett varumärke med kläder gjort av lyocell) men gillar de få jag har, skönt och följsamt material. Råvaran är en fiber som kommer från träd, t.ex gran. Vid tillverkningen används en del kemikalier men efter vad jag förstått i ett slutet system, dvs ska inte orsaka några utsläpp.

Viskos – tillverkas likt Lyocell av cellulosan från träd vilket känns bra, och jag gillar själva tyget. Dock försöker jag ändå undvika det numera då det går åt stora mängder kemikalier både vid utvinningen av cellulosa och sen vid själva tillverkningen av tyget.

Tyger av konstfibrer, dvs helt konstgjort material

Polyester – en av de vanligaste materialen i kläder och jag har mängder av kläder där den ingår till hel eller viss del. Polyester försöker jag i möjligaste mån att undvika numera då jag tycker det är problematiskt ur flera synpunkter. Dels kommer det från petroleum (precis som plasten gör) vilket är en ändlig råvara dels används stora mängder kemikalier vid tillverkningen. Det räcker för att mina varningsklockor ska börja ringa. Dessutom andas inte tyget heller tycker jag och det är något jag ogillar allt mer.

Fleece – tillverkas oftast av polyester och är en av de stora tygbovarna, vilket som tur är har uppmärksammats allt mer senaste åren. När man tvättar fleece (särskilt ny) släpps miljontals små plastpartiklar ut med tvättvattnet som reningsverken inte klarar att filtrera bort utan de hamnar sen i våra vattendrag där fiskar och andra vattenlevande organismer mumsar i sig  dem. De få fleeceplagg jag eller barnen äger är alla köpta second hand då den mesta “skadan redan är skedd” eftersom den är tvättad flera gånger och så undviker jag i det längsta att tvätta dem igen.

Mitt avslutande råd är att lära sig lite om de vanligaste tygerna och börja kolla vad kläder och annat innehåller innan du går på nästa shoppingrunda, det kommer både du och miljön att vinna på. Lycka till!

googlec1148dd31121115e.html

Våren står liksom på vänt just nu och det har varit minusgrader, snö, regn – och lite sol om vart annat den senaste tiden, ett riktigt aprilväder med andra ord. Scillan, tulpanerna och påskliljorna har dock vågat sig upp vilket ändå ger hopp om lite varmare tider snart. Ett annat säkert vårtecken är tidningarnas rubriker om “5 heta tips för att förnya vårgarderoben”, “Beach 2017 närmar sig – här är din guide till den snyggaste bikinin” och liknande, alla variationer på samma tema “Du duger inte som du är, men om du köper det är kommer du bli lycklig och populär (och klädföretagen kan tjäna lite mer pengar)”

Om jag passerar klädbutiker eller går igenom en galleria så vet jag att jag också kan bli sugen på att gå in och UNNA mig något nytt. Särskilt så här i brytningstiden mellan två årstider då jag liksom vill ha någon slags nystart, oklart på vad men så känns det. Min strategi sedan några år är att därför helt enkelt undvika att utsätta mig för den lockelsen om jag känner mig lite “svag”. Läser inga modetidningar, sagt upp onödiga kundkort som bara genererar reklam, går inte in i nån butik och kollar “bara för att” som jag kunde gör förr, och försöker helt enkelt nöja mig med vad jag har.

Här har jag listat mina 6 skäl till varför jag tycker att du ska följa mitt exempel och inte uppdatera din vårgarderob, kan f.ö med fördel användas även inför vinter, sommar, höst, jul…..

  1. Du sparar pengar. Som du kan använda till något mycket mer givande och klimatsmart än en tröja som är modern i två månader.
  2. Du är med och rädda klimatet. Sveriges textilkonsumtion motsvarar 730 000 bilars koldioxidutsläpp så det finns en stor klimatvinst med att undvika konsumtion av nya kläder.
  3. Du sparar vatten, mycket vatten. Det går åt stora mängder vatten vid framställning av olika textilier (mitt nästa inlägg ska handla om olika tygers miljöpåverkan) och den vanliga bomullen är törstigast av dem alla. Det går åt ungefär 2700 liter vatten för en enda t-shirt och hiskeliga 11 000 liter för ett par jeans. Dessutom hittas bomullsfälten ofta där det redan råder brist på dricksvatten.
  4. Du minskar kemikalieanvändningen. Kemikalier vill man ju gärna undvika i så stor utsträckning det går men vid produktion av textilier är det svårt. 200 000 TON behövs det uppskattningsvis för att producera de textilier som vi svenskar köper varje år.
  5. Du är inte med och göder en i mina ögon tveksam industri. Det är fortfarande ett stort problem med barnarbete, och överhuvudtaget dåliga förhållanden för arbetare, inom textilindustrin. Även om stora kedjor som t.ex HM säkert jobbar hårt med uppförandekoder så poppar det titt som tätt upp exempel där man inte har koll på sin leverantörskedja ända ut. Helt oacceptabelt tycker jag. Väldigt billiga kläder gör mig snarare misstänksam än glad.
  6. Du behöver inga nya kläder! Men jooooooooooooo, jag har ingenting att ta på mig, är bara så less på allt, skriker du då. Jag har läst att det finns cirka 220 miljoner oanvända plagg i svenskarnas garderober, och kvinnor har i snitt 46% fler oanvända plagg än män. Det finns garanterat kläder att använda. Känns det helt oöverkomligt så byt/bytlåna med vänner, handla i second hand butik eller Tradera. Det är att köpa NYA kläder som är det problematiska.

Några saker jag gör för att konsumera kläder mer klimatsmart och miljövänligt, om jag nu VERKLIGEN måste ha något.

  • Frågar mig själv fem gånger till om det verkligen är sant.
  • Letar igenom alla mina kläder igen, det jag la bort för ett par år sen känns kanske helt ok nu (jo, faktiskt, t.ex jeans där trenden ändrat sig och gjort det avlagda superinne igen)
  • Köper second -hand
  • Köper nytt efter att ha kollat kvalitet och miljöpåverkan och säkerställt att det är något jag kommer kunna och vilja ha många år framöver.

Ha en härlig och hållbar vår!

Länkar att läsa mer: här, här, här

En kvinna gör av med ungefär 20 000 bindor eller tamponger under en livstid. Staplade man t.ex alla tamponger ovanpå varandra skulle det bli lika högt som 5 Eiffeltorn. Det är en ansenlig mängd sopor, för det blir ju sopor efter att ha använts en gång. Överhuvudtaget borde vi ifrågasätta alla prylar vi använder en endaste gång och sen slänger. Och det går ju inte riktigt att återvinna mensskydd heller…Som tur är finns ju MENSKOPPEN – tadaa, kan det vara en av de smartaste uppfinningarna ever? Jag har läääääänge vetat om att det alternativet fanns men inte orkat testa och tyckt det verkade lite äckligt och jobbigt, så istället stoppade jag huvudet i sanden och fortsatte vara en miljöbov en gång i månaden. Men nu har jag sen några månader testat och insett att det finns ingen väg tillbaka. Nu hoppas jag att jag med mina åtta argument lyckas övertyga dig om att du också borde ge det ett försök!

  1. Kostnaden för menskoppar under en livstid kanske uppgår till cirka 1000 SEK, att jämföra med att köpa bindor och tamponger som landar på runt 12 000.
  2. Du behöver inte längre lägga huvudbry och tid på OM du har bindor/tamponger hemma och inte heller på inköpen av dem. Eftersom du bara har en menskopp som du återanvänder så finns den alltid där för dig när du behöver den.
  3. Du sparar på miljön i form av mindre avfall som bara går till förbränning och även på råvaror då det inte behöver tillverkas nya bindor och tamponger hela tiden.
  4. Du kan använda menskoppen under längre tid än bindor/tamponger, det vill säga lägg mindre tid på byten helt enkelt.
  5. Det går att använda menskoppen vid typ alla aktiviteter, t.o.m simning.
  6. Om du vanligtvis använder tamponger så kommer du märka hur mycket bättre menskoppen är för slemhinnorna, mindre torrhet och irritation.
  7. Har läst att 90% av de som testar aldrig kommer gå tillbaka till konventionella mensskydd, det är en rätt bra siffra på hur användarvänlig koppen är.
  8. Det är ENKELT! Inte enklare än att byta bindor och tamponger men efter ett par gångers övande så går det snabbt!

Jag köpte av märket Lunette, en kopp gjord av medicinskt silikon, men det finns mängder av märken. T.ex Organicup, MeLuna, FleurCup, det är bara att googla runt lite.

Om du vill läsa ett ganska underhållande och ingående test av menskoppar så klicka här. Även här kan du läsa mer information.

 

Frisörindustrin i Sverige omsätter runt 10 miljarder kr och vi köper schampo och balsam för närmare 800 miljoner kr per år (2013)  så det är uppenbart att vi gillar att spendera pengar på vårt hår. Jag har också lagt ansenliga summor på frisörbesök och hårprodukter genom åren. Men de senaste åren har jag medvetet dragit ned på tiden och pengarna jag lägger på håret, en gång till frisören per år och kanske en hundralapp på schampo, om ens det. Allt hör ihop med att jag började läsa mer om vad olika produkter innehåller – hårfärger, schampon, stylingprodukter – och det var oftast en hårresande (!) läsning, det i kombination av att jag led av kliande hårbotten gjorde att jag bestämde mig för att göra en förändring. Sen dess skulle jag säga att mitt hår har blivit mycket starkare och blankare, hårbotten kliar inte i närheten av lika mycket och ofta och all TID och allt VATTEN jag har sparat…..och inte att förglömma, alla ämnen jag besparat reningsverken att ta hand om!

Så här är mina tips på vad jag verkligen tycker du ska testa för att få ett vackrare hår och spara på miljön och dina pengar:

  • Minska ned på stylingprodukter. Det här är en anledning till varför vi tycker oss behöva tvätta håret så ofta, spray o vax som tynger ned håret och irriterar hårbotten. Testa också stylingprodukter som är bättre för både miljö och hår, kan hittas  på t.ex Jordklok eller så gör du egna produkter, hitta inspiration på No Poo
  • Byt ditt schampo om det innehåller sodium lauryl sulfate (SLS) eller sodium laureth sulfate (SLES), som jag skrev om i mitt förra inlägg om tvål så är de två starka tensider som kan orsaka hudirritation och inte heller är bra för vattenlevande organismer. Och jag lovar att de finns i väldigt många schampon – billiga som dyra…
  • Sluta tvätta håret! Va…?! Är du inte klok?! Jo, vi tvättar håret alldeles för ofta och använder förmodligen alldeles för starka produkter som torkar ut hårbotten, som gör att den måste producera mer fett (sebum) och så “måste” vi tvätta håret och så är vi inne i en ond cirkel.  Om man vill minska ned på tvätteriet så behöver håret gå igenom en avvänjningsprocess på några veckor (kan gå fortare eller långsammare, beroende på hår) och under tiden kan håret upplevas riktigt fett och hemskt men HÅLL UT!!! Det kommer bli bättre, lovar. Så här gjorde jag när jag började min hårdetoxkur:
    1. Jag valde att göra det under sommaren då jag var ledig, eftersom det kändes lättare att gå runt som ett potentiellt troll med flottigt hår när jag var ledig. Nu blev jag inte så trollig men det kan kännas bättre att välja en period när man inte behöver träffa så mycket folk. Eller så sätter man bara upp håret i en hästsvans. Eller drar en hatt/keps över. Eller så bara ger man bara allt fingret och är som man är (det bästa!).
    2. Innan perioden hade jag tvättat håret ca varannan till var 3e dag, när jag påbörjade detoxen så lät jag det gå cirka 1 till 1,5 vecka mellan tvättarna. Kanske lite fusk men jag sköljde håret rätt ofta när jag badade i havet så det gjorde nog att det kändes ännu lättare.
    3. Jag använde Änglamark schampo under den här tiden men det skulle jag inte ha gjort nu då det innehöll (innehåller?) SLES om jag inte minns fel. Tror att t.ex min kliande hårbotten hade blivit bättre snabbare om jag valt ett ännu bättre schampo.
    4. Efter sommaren, dvs efter cirka 5-6 veckors kur, så hade mitt hår vant sig vid att det gick minst 1 vecka istället för 2 dagar mellan tvättarna.
    5. För drygt ett år sedan köpte jag ett ayurvediskt schampo från Klockargårdens, gjort på indiska tvättnötter och olika örter, ett pulver som man blandar med ljummet vatten och sen masserar in. För mig är det SÅ bra, jag älskar det! Nu låter jag det gå 2-3 veckor emellan tvättarna (och jag har rätt långt hår numera) och det är inga problem. Jag bara borstar det ordentligt morgon och kväll så blir det oftast blankt och fint. Schampoflaskan som kostade typ 200 pix, dvs ganska dyrt, har fortfarande 1/4 kvar efter över ett år så det var också en ekonomiskt bra affär.
  • Vill man vara ännu mer hard core så man man verkligen sluta helt att tvätta med schampo. Jag har inte vågat men de som kör den här metoden bara masserar hårbotten ordentligt så att sebumproduktionen kommer igång och ev smuts liksom rörs upp och så sköljer de håret ordentligt.
  • Det finns MASSOR av andra tips på No Poo på olika sätt att tvätta och fixa håret på ett miljövänligt sätt, kan rekommenderas!

Kör hårt!

 

En sak som jag ofta unnade mig förut var att köpa lyxiga tvålar i snygg flaska med någon god doft. En så enkel sak för att få lite lyx i vardagen. Jag medger att jag fortfarande inte riktigt kan gå förbi ett bord med frestande snygga flaskor utan att ta upp en, snurra och sniffa lite på den men så ställer jag tillbaka flaskan. Och vad är det som får mig att göra det? Ja, förutom det faktum jag inte behöver 25 flaskor tvål hemma så började jag läsa på för ett par år sedan vad flytande tvål  – för det är den flytande varianten i flaska jag menar – faktiskt ofta innehåller, och då blev jag helt plötsligt inte riktigt lika sugen på att lägga pengar på det…

Det här är mina topp 5 skäl till varför jag tycker du ska överväga att använda fast tvål i stället:

  1. Flytande tvål innehåller oftast väldigt många ingredienser jämfört med en fast. Det betyder fler ämnen som spolas ned i avloppen med risken att inte reningsverken klarar av att fånga upp alla innan vattnet går vidare ut i vattendragen och ställer till det.
  2. Tensider är något som det oftast finns väldigt mycket av i flytande tvålar, och egentligen i det mesta som löddrar. De finns där för att de både kan lösas i vatten samt kan lösa upp fett och smuts. Problemet är att flera av de vanligaste tensiderna är väldigt uttorkande för huden, kan orsaka hudinflammationer och att de i olika utsträckning är giftiga för vattenlevande organismer. Ett par tensider som jag försöker undvika så mycket som möjligt är sodium lauryl sulfate och sodium laureth sulfate. Du hittar namnen under INCI-listan på förpackningen. Du kommer märka att de två finns i ALLT, typ… Förutom tvål, schampo, duschcrème, diskmedel, som sagt, allt som vi tycker ska löddra.  Har du problem med torra hud och kanske eksem så kan det vara värt att testa tvål/duschcrème utan ovan tensider. De kan faktiskt också finnas i fasta tvålar, i alla fall de billigaste, men enligt min erfarenhet i mycket mindre mängd och utsträckning.
  3. Eftersom vatten oftast är den ingrediens som det finns mest av i en flytande tvål så är det ett ställe där bakterier trivs. Därför innehåller flytande tvål också olika konserveringsmedel vilka även de i olika grad är irriterande för huden, kan orsaka allergier och är giftiga för vattenlevande organismer. De jag försöker hålla koll på och undvika genom att läsa INCI-listan är allt med paraben i namnet och det som innehåller zolin i namnet, t.ex methylchloroisothiaolinone.
  4. Du kommer spara pengar! Fast tvål räcker så mycket längre än en flytande.
  5. Det är enkelt att göra egna fasta tvålar, googla eller inspireras t.ex av mitt eget recept här. Toppen till sig själv och som gå-bort present.

Finns det verkligen ingenting negativt med fasta tvålar?

  • Jo, de behöver torka mellan varven annars kommer bakterier att samlas även där. Men jag har tvålfat med avrinningsfunktion så det är rätt lätt åtgärdat. Jag har också flytande tvål på gästtoaletten eftersom att jag vet att folk i gemen har svårt att DELA fast tvål….Men då har jag hittat flytande tvål i refillflaskor från märket “Sonett” som jag tycker är bland de bästa i den klassen.
  • Och det finns förstås fasta tvålar som också har onödigt många ingredienser men generellt sätt är det mycket färre och bättre. En kort INCI-lista =bra!
  • Sen tycker jag själv att det verkligen är trist när det bara är en liten stump kvar och den då är rätt ful. Då är det bara och bita ihop och tänka att man gör något hållbart som använder den tills the very end.

Här är några tips på var du kan hitta fina och bra fasta tvålar…..och även flytande som är helt ok.

Jordklok , Softskin , Lapland Eco store, Devaz

Bra källor om man vill läsa mer: Badskumt, av Katarina Johansson, Naturligt snygg – så gör du en grön detox, av Hannah Sjöström

I världen konsumeras runt 3,2 miljarder tandborstar i plast varje år.  Merparten hamnar på soptippar eller i havet. Här i Sverige slutar nog de flesta uttjänta borstar i soporna som sen går till förbränning. Jag har dock lagt våra i plaståtervinningen vilket egentligen är fel eftersom det inte är en förpackning. Du kan läsa det här inlägget från bloggen Gröna moment som gick till botten med vad som händer om man är så busig och ändå lägger tandborsten i plaståtervinningen.

De senaste två åren har jag börjat byta ut tandborstarna i plast mot dito i trä och här är min 5-punktslista till varför jag tycker du ska göra samma sak:

  • Även om borsten återvinns så är dock nya tandborstar gjorda av plast, som är gjort av olja, som är en ändlig råvara, som ska förbli i jorden om vi vill rädda vår planet…ja ni vet.
  • De tandborstar i trä som jag sett har alla varit gjorda av hållbart producerat bambuträ. Till skillnad från plast alltså en förnyelsebar råvara.
  • Trätandborsten är biologiskt nedbrytbar och ska enligt utsago kunna komposteras om man nu råkar ha en kompost. Jag skulle i så fall bryta av borsten och bara kompostera skaftet då borsten i en del fall är gjort av nylon. Men även om du lägger borsten i soporna så finns det en klar miljövinst då trä bryts ned snabbt till skillnad från plast, eller vid förbränning så kommer inga farliga ämnen avges.
  • De är så mycket snyggare än konventionella borstar, man känner sig grymt cool när man står och borstar plus att det ger cred när du har gäster hemma som tittar in i badrummet och ser att du t.o.m är miljövänlig när du borstar tänderna (ok, lite mer subjektivt skäl men ändå….)
  • Det finns som sagt flera sorters träborstar, de som jag brukar köpa är “Humble Brush” som för varje såld borste ger en till behövande barn. Sånt gillar jag.

Trätandborstar kan hittas på t.ex Bodystore, Matsmart, Lapland Eco store