Category

Köpa

Category

Att göra medvetna handlingar är en god väg att också börja göra hållbara handlingar, och såna finns det som bekant ett outsinligt hav av. De hållbara handlingar jag gillar bäst är de som ger flera positiva effekter. Alltså, jag har kanske ett huvudsyfte med det jag gör men så ger det också en eller flera  trevliga bieffekter. #veckanshållbara tips är ett sånt. Det handlar om att med hjälp av krukväxter få en bättre inomhusluft. Eftersom jag inte är jättebra på att ta hand om krukväxter så har vi inte haft så jättemånga av dem… Men när jag läste på lite mer om vilka formidabla giftrensare många sorter är så har jag börjat fylla rummen med allt fler. Så för mig blev huvudsyftet att få in mer luftrenare men bieffekten blev att ja, det ser ju rätt mycket mer ombonat ut. Jag är ju medveten att det förmodligen är vanligare med det omvända, man vill ha det snyggt och hemtrevligt och på köpet så får man bättre luft. Vi är alla olika…..

Lite bakgrund till veckans tips:

  • Vi tillbringar mycket tid inomhus och blir utsatta för en rad olika elaka ämnen som utsöndras från olika källor. Exempel på giftiga ämnen och varifrån de kan komma är:
    1. Aceton– nagellackbortagningsmedel, kosmetika, blanketter
    2. Alkohol – fibermaterial, spånskivor, golvmaterial, heltäckningsmattor, kopiatorer, klister, målarfärg och tapeter
    3. Ammoniak – rengöringsmedel, skrivare och fotolabb
    4. Bensen – lösningsmedel, rengöringsmedel, avgaser och industriutsläpp men även i plaster, tapeter, takskivor, färger och gummi
    5. Formaldehyd – plaster, möbler, tapeter, textilier, pappersprodukter, färger, spånplattor och cigarettrök
    6. Trikloretylen – rengöringsmedel, lim och lack
    7. Xylen och Toluen –  kan avges i luften från datorer, skrivare, lim, färger, spånskivor, fotokopieringsmaskiner, fernissa, golvmaterial, klister, takskivor, tapeter, lösningsmedel och flamskyddsmedel
  • Upptäckten att krukväxter kan rena luften från giftiga ämnen kom från ett experiment som NASA genomförde. Kortfattat skulle de undersöka om det gick att bygga bostäder för astronauter som skulle tillbringa lång tid ute i rymden. Forskarna byggde en experimentbostad helt i plast och andra syntetiska material. Luftprover visade att det fanns ungefär 300 organiska ämnen i luften´, vilket orsakade besvär hos försökspersonerna i bostaden såsom sveda och andningsproblem. Så gjordes prover och analyser av vad som hände när ett antal växter togs in i den här miljön. Prover efter några dagar visade att det fanns väsentligt mindre mängd farliga ämnen i luften.

Det finns en hel skrivet om vilka växter som är bra för vilka typer av ämnen, ska länka till dem nedan. Men jag ska lista några riktigt bra växter som man kan fylla på därhemma med, växter som är lätta att hitta och som inte kostar multum (man kan ju också be om skott från snälla kompisar som redan har växterna). En viktig sak f.ö är att man måste hålla bladen rena från damm annars försvinner förmågan att ta upp gifterna. Några riktigt schyssta växter:

  • Fredskalla – superväxt (som inte får vattnas för mycket) som tar upp bensen, formaldehyd, trikloretylen, xylen, toluen, aceton, alkohol och ammoniak.
  • Ampellilja – väldigt lättodlad grönväxt som framförallt tar upp formaldehyd.
  • Svärmorstunga – rätt ful men förmågan att absorbera bensen, formaldehyd och trikloretylen gör att den har en given plats hos oss.
  • Benjaminfikus – känns lite 80-tal på nåt vis men är grym på att fånga bensen, toluen och formaldehyd.
  • Paradisträd – bra att ha i sovrummet då den förbättrar nattluften genom att ta upp koldioxid och omvandla till syre.

Här några länkar om man vill läsa mer: Grön luft, Odla.nu, Ekobyggportalen, Obesprutat

Så fyll på hemmet med en massa grönt, både för skönhetens och luftens skull!

fredskalla

Jag Ä.L.S.K.A.R julen. Verkligen. Alla dofter, ljud, pyssel, mat förknippade med julen är bara bäst. Det är en tid då många ofta känner sig rätt givmilda vilket brukar synas i julhandeln. Rekord brukar det bli varje år, i alla fall känns det så. I år spår HUI (Handelns utredningsinstitut) att vi svenskar kommer att julhandla för nästan 78 miljarder kronor. SJUTTIOÅTTA MILJARDER KRONOR. Det är alltså närmare 8000 pix per svensk, alla bebisar inkluderade.  Jag är inte emot julklappar, god mat och att unna sig saker till jul men alltså 8000 kr per person? I snitt?! Kände därför att det veckans hållbara tips var på sin plats. Hur kan vi fira en klimatsmartare jul? Jag har snott de flesta tipsen från LAND.se, sen kryddat med egna tankar.

1. Köp närproducerat

Föredrar du ett traditionellt julbord med köttbullar, julskinka och prinskorv? Välj närproducerat i den utsträckning det går. Vi brukar handla ibland nästan-direkt från olika lantbrukare i regionen genom Min Farm, kolla deras hemsida för att se om de levererar dit du bor. Se också till att handla rätt mängd mat, gör matlådor och frys in. Varje år hamnar ungefär tio procent av julmaten i soptunnan, enligt en Sifoundersökning. Det innebär att mat för flera hundra miljoner kronor slängs i onödan

2. Res miljövänligt

Resandet utgör en stor bov under julhelgen. Åk helst tåg eller expressbuss. Förutom miljövinsten är det också säkrare än att köra bil och du undviker långa köer. Om alla biljetter redan är slut kan det vara en bra idé att kolla upp olika sajter eller Facebookgrupper för samåkning.

3. Det hänger på ljuset

Under julen gillar vi att mysa extra mycket med tända ljus, julgransbelysning och ljusslingor. Men ha inte belysningen tänd i onödan. Koppla in en timer och använd LED-lampor. I stället för klassiska värmeljus med aluminiumkopp finns det nu ett miljövänligt alternativ på marknaden som jag också skrev om i #veckanshållbara 6.  Reluminus har ett patenterat ljussystem med refillpuckar av 100 procent stearin, helt utan paraffin och palmolja. Ljuskoppen i glas eller värmebeständig plast är dessutom återanvändbar

4. Ta in naturen när du pyntar

Jag brukar samla mossa, kvistar, kottar och allt möjligt fint som finns ute och göra i ordning stilleben och olika arrangemang. Om man nu gillar att pynta och göra fint inför julen så rekommenderas det verkligen. I år återanvände jag förra årets vissnade julkrans och pyntade med nya fina kvistar, kan bli en ny jultradition : )

img_1197

Förra årets krans, lite lessen trots sina röda band.

img_1199

Inte helt klar men så mycket gladare i ny grön kostym. Och röda band.

5. Skrota plastgranen!

En vanlig svensk gran, odlad så nära som möjligt, är bästa valet för den som vill ha julgran. Jag har turen att kunna hugga en egen gran som är garanterat giftfri men om man vill köpa en gran – och bor i Stockholm eller Göteborg så rekommenderas “Smålandsgran”; ett företag som levererar ekologiska julgranar till Stockholm- olch Göteborgsregionen. vet inte hur det ser ut i övriga landet men det kan man nog googla upp. Miljösämst är i alla fall plastgranen, även om man kan använda den i flera år. Den totala miljöpåverkan, när man räknar in produktion, transporter och mängden giftiga kemikalier vid nedbrytning och förbränning, blir störst med en plastgran.

6. Sortera rätt

När gästerna har åkt hem och julfirandet är över återstår ofta en hög med presentpapper på golvet. Då kanske inte orken finns att ställa sig och sopsortera. Här är några regler som du kan förhålla dig till: Omslagspapper sorteras bland pappersförpackningar, julsnören lägger du i soppåsen, frigoliten kan du lägga i behållaren för plastförpackningar, ljusslingan lämnar du som smått el-avfall på återvinningscentralen och julgranen kan du lämna in på närmaste återvinningscentral eller i grovsoprummet.

7. Köp färre och bättre

Som sagt, julhandel för 8000 kr per person…Jag tror att många av oss skulle kunna dra ned på julklappsinköpen väldigt mycket utan att alltför mycket tårar skulle spillas. Själv tycker jag det är bra att ge bort upplevelser eller till välgörande ändamål, särskilt till vuxna. Till barnen ger vi ganska få saker och gärna second hand om vi hittar. Lägger hellre lite tid på att hitta saker eller kläder i bra och hållbara material. Svårt är det – tycker jag – att helt undvika “rat” (skräp på s.k rikssvenska..) när det kommer till barnen, särskilt när det börjar bli lite äldre och på nåt vis dras till rosa bling bling i plast. Huvva.

Lycka till!

För ett tag sen kom ett pressmeddelande från Livsmedelsverket som handlade om att man ser ökade nivåer av dioxin i ekologiska ägg. Nivåerna var högre än i de oekologiska äggen. Inga så kallade gränsvärden ska ha överskridits men Livsmedelsverket uppmanar ändå branschen att undersöka hur det kan komma sig att nivåerna av dioxin ökar, vilket de alltså gör. Jag älskar ägg och köper alltid ekologiska, tycker att det är supermat verkligen. Gott, näringsrikt och klimatsmart, kan det bli bättre?! Men SÅKLART skulle det komma ett giftlarm och ställa till det, inte konstigt att en del tappar sugen eller att en del anti-ekologiska människor får vatten på sin kvarn. Paradoxalt nog kan man tycka så blir jag stärkt i min övertygelse att ekologiskt är rätt. Med tanke på hur mycket gifter vi redan spritt omkring oss, t.ex dioxiner….., så känns det ännu viktigare att bidra till att användning och spridning av kemiska bekämpningsmedel minskar. Och som jag ser det så är det enklaste då att köpa ekologiskt. I alla fall så länge min dröm om egna hönor bara är en dröm…

Naturskyddsföreningen har skrivit lite längre om dioxinlarmet här

Det handlar om ljus. Vi svenskar älskar att tända levande ljus. Närmare 300 miljoner värmeljus eldar vi upp per år. Kanske inte konstigt när vi kurar inomhus uppåt ett halvår per år. 300 miljoner värmeljus är sjuuuukt många, särskilt om man eldar med miljö – och hälsovådliga ljus. Det är skillnad på ljus och ljus nämligen. De riktigt dåliga är gjorda helt eller delvis av paraffin. Paraffin sägs avge cancerogena ämnen vilket inte är så nyttigt att andas in så att säga. Miljömässigt är de också riktigt kassa då paraffinets ursprung är fossil olja vilken som bekant bör stanna i marken och inte eldas upp för att vi ska kunna mysa lite extra. Tipset är alltså att köpa ljus gjorda av 100% stearin. Stearin är gjort av vegetabiliska eller animaliska fetter. Problemet är att det ofta inte står på förpackningen om ljusen är gjorda av paraffin. Dock, det jag tycker mig ha märkt är att om det INTE står något på förpackningen så är det paraffin, är ljusen gjorda av 100% stearin så står det också det. Jaha, men det var ju ett enkelt tips – köp bara värmeljus där det står 100% stearin på. Ja, gör man det så har man gjort en insats för miljön – och hälsan. Men det finns ytterligare ett par saker som man kan tänka på.

Värmeljus är ju gjorda i aluminiumformar. Aluminium kräver oerhört mycket energi för att framställas, plus att återvinningen av dem är komplicerad. Ni har kanske hört att man ska komma ihåg att peta bort den lilla metallbiten i aluminiumkoppen innan man slänger den i metallåtervinningen. Hur många av dessa 300 miljoner ljus tror ni det görs på…Förmodligen bara en bråkdel. Men nu en ännu värre sak. Sedan våren 2015 är det tydligen ändrade direktiv gällande värmeljusen, nu ska de nämligen INTE ALLS slängas i den vanliga återvinningen (läs mer om varför här). Man får vända sig till sin kommun för att få reda på vad man ska göra med dem. Kommer gemene man orka göra det? Knappast. Därför blev jag så glad när jag hörde talas om världens första miljömärkta värmeljus – Reluminus. Det är alltså värmeljus där koppen är gjord av eldfast glas och man lägger i en s.k refillpuck av stearin (såklart!). När ljuset brunnit upp så fyller man alltså på med en ny refillpuck. Så genialt! Ljusen finns bl.a på Clas Ohlson men även hos andra återförsäljare. De är självklart dyrare än Ikeas multipack med konventionella ljus men SÅ mycket bättre för miljön.

Sen den sista saken som man kan tänka på om man vill köpa rena stearinljus. Väldigt många producenter av stearinljus använder sig av palmolja. Alltså SUCK!! Som jag skrev om här så ska man absolut undvika produkter med palmolja. Det jag har läst mig till är att Liljeholmens, Delsbo Candles samt ovan nämnda Reluminus INTE använder palmolja så välj gärna dessa.

Så mycket att tänka på, och jag som bara ville tända ett litet ljus och mysa…

Sommaren känns avlägsen och hösten är här sen länge. Kanske är det dags att införskaffa ny höst/vinterjacka eller skor. Själv har jag varit tvungen att skaffa nya regnkläder och vinteroverall till dottern samt en regn/friluftsjacka till mig själv. Och som vanligt när man ska köpa nåt så måste man läsa på en massa vad de innehåller så man inte får en massa sk*i med sig hem. Those were the days när man bara kunde skaffa en jacka som var snygg och bekväm…Som jag skrev om även här så kan kläder innehålla en massa hemska ämnen som inte borde finnas där. När jag nu skulle köpa en ny jacka till mig själv så ville jag ha en av “funktionstyp”, dvs bra när man rör på sig mycket och både är vattenavvisande, vindtät och andande. En typ av jackor som är rätt vanliga. Och en typ av jackor som kan vara riktiga miljöbovar. Det som främst kan vara dåligt med funktionsjackor är ytskiktet och impregneringen. Så kallade högflourerande ämnen (man hör också ofta perflourerande, polyflourerande eller flourkarboner, finns skillnader mellan dem men högflourerande är ett samlingsnamn) har tidigare använts i stor utsträckning för att göra tyger vatten- och smutsavvisande. Problemet med ämnena är att de inte bryts ned i naturen, utan ansamlas där, att det är kroniskt giftigt, reproduktionsstörande och giftigt för vattenlevande organismer. Riktigt vidrigt med andra ord. Som vanligt när man kommer till kemikaliesoppan så finns det en rad olika, alla mer eller mindre hemska. PFOS heter ett som är förbjudet inom EU sedan 2008 men istället för det så har det kommit andra bokstavskombinationer som i princip är samma hemskheter. Eftersom högflourerande ämnen antingen aldrig bryts ner eller bryts ned mycket långsamt så hittar man dem i princip överallt. I isbjörnar i Arktis, kräftor i Ishavet, i blodet på alla oss svenskar, överallt. De förs över till ofödda barn via moderkakan så ingen kommer undan. Nu är det inte bara från kläder ämnena kommer utan t.ex brandskum är också en väldigt stor skurk. (dricksvatten på olika håll i Sverige är förorenade av högflourerande ämnen, läs mer här). Jag skulle kunna skriva massor mer om det här men jag tror att den här infon räcker.

Vad ska man göra då? Ja, som vanligt vara en frågvis konsument och fråga återförsäljare och producenter om hur jackan är gjord och vad den är impregnerad med. Fråga särskilt efter eller kolla på hemsidor för olika märken om jackan innehåller flourkarboner. När jag nu gjorde lite efterforskningar inför mitt jackköp så valde jag till slut mellan en från Didriksons och Fjällräven där Fjällräven helt har slutat med flourkarboner i sin tillverkning och Didriksons i princip helt slutat med det men det finns också andra märken som fasat ut dessa ämnen. Till slut blev det en Fjällräven Eco-shell, som också innehåller återvunnet material och ska gå att återvinna i sin helhet den dagen det blir aktuellt. Med tanke på priset så hoppas jag att det blir efter min död… Till dottern så valde jag till slut en vinteroverall från Gneis (Supershape). Den är impregnerad med “Bionic-Finish” vilken ska vara helt fri från perflourerande ämnen.

Vad man enligt t.ex Naturskyddsföreningen ska undvika att välja är Gore-Tex vilka använder sig av perflourerande ämnen i sin impregnering. På sin hemsida skriver de att de gått från de för miljön farligare “långkedjiga flourföreningar” till “kortkedjiga” dito och att de “appliceras på ett ansvarsfullt sätt”. Jag vet inte vad ni anser men jag har väldigt svårt att köpa något med Gore-Tex nu när jag vet vad de innehåller.

 

.En viktig sak du kan göra är att undvika palmolja, som finns i vääääldigt många produkter.

Lite korta fakta först:

  • Palmolja utvinns ur oljepalmens fruktkött
  • Palmolja kan hittas i livsmedel som glass, kex, kakor, fyllningar, choklad m.m, men också i makeup, tvål, biodiesel, rengöringsmedel och djurfoder.
  • Uppskattningsvis importerar Sverige ungefär 100 000 ton palmolja
  • Malaysia och Indonesien är största producenterna av palmolja och står för 87% av världens produktion. Ytan med palmoljeplantage är ungefär 5 miljoner hektar vardera, ungefär en yta motsvarande England (!)
  • Efterfrågan på palmolja växer varje år, särskilt från tillväxtmarknader som Indien, Kina och Indonesien.

Så vad är problemet då? Ja, ytterligare några fakta behövs:

  • Palmoljeplantagerna i Indonesien och Malaysia breder ut sig i snabb takt och ofta på bekostnad av nedhuggen regnskog. Mer än en tredjedel av de nya plantager som anlagts i Indonesien, Malaysia och Papua Nya Guinea under de senaste tjugo åren har skett på bekostnad av värdefull tropiksskog. Det här är självklart katastrof för djur, människor och växtarter som trängs undan. Ofta är det också illegala plantager, dvs det finns inga tillstånd för att hugga ner regnskog och anlägga palmoljeplantage.
  • Ett annat stort problem är de plantager som anlagts på torvmarker i Indonesien och Malaysia. Här räknar man med att omkring två tredjedelar av de utsläpp av växthusgaser som orsakas av oljepalmsplantagerna kommer från de 17 procent av plantagerna som anlagts på torvmarker.
  • Det har varit – och kan fortfarande vara – mycket svårt för konsumenter att veta att en produkt innehåller palmolja då det ofta göms under beteckningen “vegetabilisk olja”.

Finns det någon ljusning?

  • JA! Det finns sedan december 2014 en EU-förordning som innebär att producenterna måste ange vilka vegetabiliska fetter/-oljor som finns i produkterna. Det gör att man som konsument har en rättvis chans att undvika produkter där palmolja ingår.
  • JA! Det finns certifierad palmolja där producenterna av palmolja måste ta en rad miljöhänsyn. Organisationen som certifierar heter RSPO (Roundtable on Sustainable Palm Oil) och förra året certifierades strax under 20% av all palmolja. RSPO är dock kritiserat för att inte vara tillräckligt hårda i sina krav men tycks vara det bästa alternativet sett till hela världen just nu.
  • JA! Det finns också KRAV-märkt palmolja vilka sätter lite andra krav än RSPO, bland annat sätter man ett tilläggskrav om att regnskog och urskog inte får ha skövlats.
  • JA! Livsmedelsföretagens styrelse har beslutat om ett gemensamt åtagande som innebär att den palmolja som används i svenskproducerade livsmedel ska vara certifierad senast under 2015

Vad är då det hållbara tipset och veckans utmaning?

  • Börja läsa innehållsförteckning på egentligen alla produkter men särskilt de kategorier av produkter jag nämnde i början.
  • Välj bort de produkter som innehåller palmolja och det inte står att den är certifierad.
  • Om möjligt välj produkter som är KRAV-märkta.

För den som vill läsa mer kan ni gå in här, här och här. Man kan också gå in på det utmärkta miljöprogrammet Klotets hemsida och leta fram avsnittet från 14/1 2015.

Lycka till!